tisdag 2 oktober 2012

Just det

Jag började med mitt projektarbete men fick lägga det åt sidan, nu när man hade tänkt igenom allt flera gånger och så händer detta. Kanske är lite negativ när jag tänker på mig själv men jag får bara motgångar som gör att jag måste pausa mitt liv eftersom viktigare grejer kommer emellan. Eller är det så att jag tänker för mycket på andra? Jag vet inte!!! Kolla bara när det gäller mina stora barn.. Jag ringer alla dessa samtal, framför hur det ligger till, lägger fram bevis, kämpar för mina rättigheter som jag egentligen inte ska behöva kämpa för, för jag har inte gjort nåt fel men ändå är det ingen som tror på mig, varför? Vad är det jag gör fel egentligen? Jag sätter upp mål för att jag så gärna vill att det ska hända men så är det nåt som händer som gör att jag får pausa? Det kan var allt från stök och bök med barnens pappa, kraftig smärta till psykiskt mående. Nu det senaste :( Jag blir så ledsen för när man ser på andra människor så verkar de glida fram på ett bananskal.. Nu vet inte jag hur det egentligen ligger till men ytligt ser allt så enkelt ut... Jag jämför mig mycket med min sambo, han verkligen glider fram på ett bananskal, är det för att han inte bryr sig så mycket? Eller för att han har den inställningen att allt löser sig? Jag önskade att jag kunde tänka och känna så men det funkar inte för mig.. För varje gång jag försöker så händer det alltid nåt negativt. Allt kan vara bra i flera månader men sen får man ett brev eller vad som helst som gör att man rasar. Jag vet att det finns ett ordspråk som lyder "det blir vad man gör det till" men det är inte så enkelt. Om man försöker göra allt bra i sin ensamhet så funkar det inte alltid. Jag är faktiskt ett exempel på det.. Har alltid skött mina kort rätt när det gäller barnen men ändå är det jag som har förlorat och är misstrodd. Har alltid försökt samarbeta med personen i fråga, ställt upp för honom när han hade problem med rättvisan.. Skyddade honom när han slog på mitt ex.. Gav honom gemensam vårdnad när jag blev uppmanad från alla inkl min advokat att INTE göra det. Blev tom uppmanad att inte ge honom umgängesrätt (domstolsbeslut finns och en massa papper på allt från tingsrätten/advokat så det inte finns någon som kan säga att jag ljuger) Man lär sig verkligen av sina misstag.. men idag kan jag inte göra nåt åt det :( Jag är så ledsen och besviken på mig själv för att jag är så jävla naiv och godtrogen. Oavsett vad en människa har gjort så tror jag att man kan förändra sig men det har jag lärt mig att det inte är många människor som gör det och de som gör det ska ha en stor stjärna :) Tack för mig.. och ha en underbar kväll Nu kl 20 blir det Z Factor sen på kanal 5 Big Bang Theory.. min kväll är räddad :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar