Lillan vaknade kl 4:24 pga en mardröm. Hon ville att jag skulle tända lampan men det ville inte jag.
När klockan är den tiden är det tidig morgon eller natt??
Jag sa att det var natt för att hon skulle fortsätta sova :)
Själv kunde jag inte somna om så jag gick 4:52 o satte på en kanna kaffe för att komma igång med dagen..
Kl 6:10 stod jag på bandet och joggade.
Inte varje morgon man börjar träna så tidig..
Varför är det så fruktansvärt trist och segt att träna på måndagar, är det för att kroppen har vilat hela helgen? Dessa dagar brukar typ bli uppvärmning för mig för att förbereda kroppen inför de kommande dagarna. Alla andra dagar så pumpar adrenalinet som sjutton.
Idag kommer lillans pappa, vi ska fira jul tillsammans och vi ska även ut o köpa julklappar till henne.
Inte nog med det så kommer lillans farmor idag, jag har inte träffat henne sen i somras. Det ska bli kul :)
Ikväll kommer pojken också, han ska stanna här till 3 januari så jag kommer ha full rulle :)
De stora barnens farmor och faster kommer med men då har väl lillans farmor och pappa åkt :)
Skulle ha bjudit in de stora barnens pappa med så skulle det verkligen vara släktträff hahahahhaha
Bara SKOJADE!!!
Jag ska inte tvätta förrän den 27:e men är akut behov att tvättmaskin idag eftersom vi åker på torsdag igen...
Tur att min far erbjöd sig sin tvättmaskin, ska hem till honom sen o slänga in en tvätt, om jag hinner!
Ha det kram
söndag 22 december 2013
torsdag 19 december 2013
God morgon Fredag!
Ännu en vecka har gått till förfall ... redan fredag.. veckan har gått fort o snart är det jul!
Har inte handlat en enda julklapp så nu blir det stress och ännu mera stress ....
Det är inte lätt att köpa julklappar när man har troll med sig konstant..
Det är la tur att jag läste på om intervall träning... Va fan, eftersom jag tränar så hårt oftast minst 1 timma så tar det mer skada på kroppen och konditionen .. Man ska asså träna 20-45 min intervall träning 2-3 dagar i veckan.
Jag tränar 4-6 dagar i veckan ca 1 timma intervall träning..
Så nu blir det att minska på det...
Har funderat på att börja träna på gym, delvis för att träffa andra folk, saknar det sociala och för att få annan träning och kunna trimma kroppen ännu mer.. plus att det är läkarens order :)
Fick höra igår att jag har fin kropp, har fått former och midja, att musklerna börjar titta fram men magen kommer att ta tid, eftersom jag har fött tre barn och gjorde fel från början.
Funderar på att göra en skönhetsoperation på magen.
Först ska jag träna hela nästa år och om det inte händer nåt med magen så gör jag det :)
Jag ska ju ändå inte ha fler barn, babyfabriken är stängd för alltid :)
Ha en underbar dag alla sköna <3
Har inte handlat en enda julklapp så nu blir det stress och ännu mera stress ....
Det är inte lätt att köpa julklappar när man har troll med sig konstant..
Det är la tur att jag läste på om intervall träning... Va fan, eftersom jag tränar så hårt oftast minst 1 timma så tar det mer skada på kroppen och konditionen .. Man ska asså träna 20-45 min intervall träning 2-3 dagar i veckan.
Jag tränar 4-6 dagar i veckan ca 1 timma intervall träning..
Så nu blir det att minska på det...
Har funderat på att börja träna på gym, delvis för att träffa andra folk, saknar det sociala och för att få annan träning och kunna trimma kroppen ännu mer.. plus att det är läkarens order :)
Fick höra igår att jag har fin kropp, har fått former och midja, att musklerna börjar titta fram men magen kommer att ta tid, eftersom jag har fött tre barn och gjorde fel från början.
Funderar på att göra en skönhetsoperation på magen.
Först ska jag träna hela nästa år och om det inte händer nåt med magen så gör jag det :)
Jag ska ju ändå inte ha fler barn, babyfabriken är stängd för alltid :)
Ha en underbar dag alla sköna <3
måndag 16 december 2013
Det sägs ju...
att träning ska vara bra mot ångest, den mentala och psykiska hälsan..
Om jag känner av ångesten innan jag börjar träna men beslutar mig för att träna iaf, trotsa ångesten ..
Hur kommer det sig då att jag blir sämre??
Att jag har ångest dag in o dag ut är inget ovanligt men när jag får "biverkningarna" i allra högsta grad förstörs hela dagen, illamående mm kan jag vare okej med men yrseln, den klarar jag inte ....
En gång när jag satt hos psykologen och han frågade mig hur jag mådde så sa jag att jag mådde bra fast jag hade jätte ont i benen, de vara alldeles skakiga.. Då fick jag veta att det har med ångesten att göra.... med den psykiska ohälsan att göra...
Ångest sätter sig även på musklerna... muskelspänningar heter det visst..
Jag funderar på mycket på det nu eftersom jag ska börja prova på jobba så fort lillan kommer in på dagis men hur ska jag klara det med allt som jag får/måste stå ut med??
Kommer jag verkligen klara det??
Jag vill så gärna klara det men börjar bli lite orolig för det eftersom jag aldrig vet från dag till dag hur jag mår...
Får inte tänka på detta nu ... det stressar bara upp mig ännu mer och det har jag inte tid med...
Om jag känner av ångesten innan jag börjar träna men beslutar mig för att träna iaf, trotsa ångesten ..
Hur kommer det sig då att jag blir sämre??
Att jag har ångest dag in o dag ut är inget ovanligt men när jag får "biverkningarna" i allra högsta grad förstörs hela dagen, illamående mm kan jag vare okej med men yrseln, den klarar jag inte ....
En gång när jag satt hos psykologen och han frågade mig hur jag mådde så sa jag att jag mådde bra fast jag hade jätte ont i benen, de vara alldeles skakiga.. Då fick jag veta att det har med ångesten att göra.... med den psykiska ohälsan att göra...
Ångest sätter sig även på musklerna... muskelspänningar heter det visst..
Jag funderar på mycket på det nu eftersom jag ska börja prova på jobba så fort lillan kommer in på dagis men hur ska jag klara det med allt som jag får/måste stå ut med??
Kommer jag verkligen klara det??
Jag vill så gärna klara det men börjar bli lite orolig för det eftersom jag aldrig vet från dag till dag hur jag mår...
Får inte tänka på detta nu ... det stressar bara upp mig ännu mer och det har jag inte tid med...
söndag 15 december 2013
Måndag morgon
Som vanligt står klockan på 6 oavsett om jag behöver gå upp eller inte. Tycker det är skönt att gå upp vid den tiden och starta dagen med kaffe och lugn.
Lillan är ju hos sin far, han hämtade henne igår och har henne tills idag. Han ska till doktorn idag för att kolla en fläck han har på ryggen. Jag hoppas verkligen att det inte är nåt allvarligt :(
Har haft alla barnen här i helgen, så det har vart full ös. Vi har bakat och har haft det jätte kul, mycket skratt ... Pojken lagade tom persisk mat fast det saknades dock en krydda så han sa att han ska följa med mig o handla nästa gång.. Va kul ... :)
Pojken sa dock att han saknar det psykiska, han sa inte så mycket mer om det..
Han är ju ganska ensam hemma, pappan jobbar mycket.. kan det va att han saknar samhörighet?
Det har vi ju en hel del hemma hos mig, vi är alltid tillsammans...
Jag vill gärna att vi är tillsammans och gör saker tillsammans, inte sitter med teknikprylar eller inne på sitt rum..
Han kommer ju till mig nu den 23 december och stannar till 3 januari så det är full hus hela julen, ska bli så skönt att få ha honom hemma så länge... :)
Vi åker till Skåne på fredag o stannar tills söndagen.. ska bli så skönt att komma bort från stan.
Sen fick jag inbjudan att komma tillbaka med barnen mellan jul och nyår så jag tänkte jag skulle prata med de o fråga vad de vill...
Vi blir ju borta många dagar så frågan är om lillans pappa går med på det, han har ju sina dagar och han träffar henne under julen så vi får väl hålla tummarna..
Han brukar inte säga så mycket och vi samarbetar bra så det ska nog lösa sig :)
Det blir ju första nyktra nyår för min del eftersom jag har alla barnen hemma, jaja jag var ju nykter när lillan var liten :)
Det ska bli rätt skönt att få vakna upp utan bakfylla :)
Iofs så var det längesen jag gjorde det.. Jag dricker inte hälften så mycket som innan jag flyttade, jag dricker nästan inte alls, det kan bli nåt glas men inte i min lägenhet..
Insåg ju med hjälp att jag var medberoende i nästa allt, alkoholintag och negativt tänkande.
Jag tog ju mig ett (flera) glas bara för att den andra inte skulle dricka själv, dock inte varje gång ...
minns oxå fredagarna, såg alltid framemot dessa dagar för då kunde jag dricka o få bli glad och glömma alla bekymmer...
O allt negativt, jag fick ju för mig att jag var en sån dålig person, att allt var mitt fel, att ingen tyckte om mig och så kämpade jag så mycket för att han skulle se min förändring, min förändring för att jag skulle duga åt honom, att han skulle älska mig men som jag sagt .. det gick inte...
Visst gör det ont att inse saker eller jag fattade ju att det var nåt som inte stämde i relationen men jag trodde verkligen att allt var mitt fel..
Som jag har skrivit innan och sagt så är det aldrig en som träter man är alltid två.. jag är inte helt oskyldig i detta, visst jag sa saker och gjorde saker som jag inte borde.. men jag har alltid bett om ursäkt och visat hur mycket jag ångrar mig...
Och efter alla samtal jag har haft så har jag insett VARFÖR jag gjorde som jag gjorde och sa som jag sa... jag orkade helt enkelt inte mer.. jag blev så provocerad så bägarn rann över helt enkelt...
Ni som inte har vart utsatt för samma sak som mig o många andra förstår inte, ni kommer aldrig förstå... tyvärr! Då kan ni inte heller döma mig eller någon annan...
Alla mina negativa tankar har inte försvunnit, det kommer att ta lång tid... men då får det göra det..
Det finns en sak som ekar i mitt huvud..
Har fått höra så många gånger att ingen tycker om mig för att jag är som jag är och jag har börjat fundera på om det är sant... Fick även höra det i onsdags:
Jag har inga vänner ;( jag känner mig väldigt ensam.. Har ingen direkt att ringa eller bjuda hem på kaffe förutom min mamma.. och jag vill ju inte belasta henne mer nu ...
Jag tror han har rätt i den punkten..
Visst jag har folk som stöttar o skickar söta meddelanden o erbjudit sig men eftersom jag har mina grejer för mig så är det inte så lätt heller...
Jag har ju fått diagnos..
Fobisk personlighetsstörning (AvPD) (eller undvikande personlighetsstörning) är en personlighetsstörning med ett genomgående mönster av social hämning, låg självkänsla, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder. Personer med fobisk personlighetsstörning ser ofta sig själva som socialt odugliga eller inte socialt tilltalande och undviker social kontakt av rädsla för att bli förlöjligade.
Plus att jag har :
Generaliserat ångestsyndrom (eller GAD efter engelskans General Anxiety Disorder) är en varaktig ångeststörning som kännetecknas av en generell och långvarig ångest, utan inslag av panikattacker. Dock är ångestnivån varierande.
Till skillnad från rädsla har inte ångestkällorna objektivt sett legitimitet för andra, rädslan är inte adekvat. Till skillnad från fobier är inte ångest knutet till en specifik situation eller annat stimuli.
Det finns en stor komorbiditet mellan GAD och andra ångeststörningar som exempelvis tvångssyndrom och social fobi, och också till affektiva sjukdomar som depression.
Symtomen på generaliserat ångestsyndom är samma som ångest, det vill säga känslor av rädsla, oro och nervositet utan att det är adekvat i situationen. De flesta av de drabbade upplever obehag i maggropen eller i bröstet, muskelspänningar,Illamående, svettningar, yrsel, palpitationer och ibland darrningar. Rädslan brukar kretsa omkring oro för att misslyckas, ge koncentrationssvårigheter och motorisk oro, samt kan yttra sig i somatisering såsom spänningshuvudvärk. [1]
Ångestnivån korrelerar ofta med graden av stress, varmed följer att generaliserat ångestsyndrom som regel uppträder hos människor som lever under kronisk stress och att symtomen varierar i svårighetsgrad och uttryck. Dock är ett ångesttillstånd mer långvarigt än en panikattack som varar någon minut. Vid generaliserat ångestsyndrom varar en ångestattack mellan några dagar till några månader.[1]
Dessa diagnoser fick jag i somras, det har framkommit att min relation som jag har haft har vart så illa att jag har blivit typ psykiskt sjuk...
Men jag tror inte att det bara beror på den utan hela mitt levnadssätt, jag har ju vart utsatt i hela mitt vuxna liv... Jag är för snäll helt enkelt... spelar ingen roll hur illa folk behandlar mig, jag förlåter och går vidare.. jag ser alltid det goda i folk ... jag är för naiv :(
tror oxå att det kan bero på att jag vill att folk ska tycka om mig, kanske därför jag är som jag e.. kanske tycker att jag förtjänar att bli behandlar illa, bara de tycker om mig...
Så tänker jag inte idag.. de folk som inte accepterar mig för den jag är har inget i mitt liv att göra ...
Oj då det blev ett långt inlägg.. ska hämta mer kaffe sen är det dax för träning :)
Lillan är ju hos sin far, han hämtade henne igår och har henne tills idag. Han ska till doktorn idag för att kolla en fläck han har på ryggen. Jag hoppas verkligen att det inte är nåt allvarligt :(
Har haft alla barnen här i helgen, så det har vart full ös. Vi har bakat och har haft det jätte kul, mycket skratt ... Pojken lagade tom persisk mat fast det saknades dock en krydda så han sa att han ska följa med mig o handla nästa gång.. Va kul ... :)
Pojken sa dock att han saknar det psykiska, han sa inte så mycket mer om det..
Han är ju ganska ensam hemma, pappan jobbar mycket.. kan det va att han saknar samhörighet?
Det har vi ju en hel del hemma hos mig, vi är alltid tillsammans...
Jag vill gärna att vi är tillsammans och gör saker tillsammans, inte sitter med teknikprylar eller inne på sitt rum..
Han kommer ju till mig nu den 23 december och stannar till 3 januari så det är full hus hela julen, ska bli så skönt att få ha honom hemma så länge... :)
Vi åker till Skåne på fredag o stannar tills söndagen.. ska bli så skönt att komma bort från stan.
Sen fick jag inbjudan att komma tillbaka med barnen mellan jul och nyår så jag tänkte jag skulle prata med de o fråga vad de vill...
Vi blir ju borta många dagar så frågan är om lillans pappa går med på det, han har ju sina dagar och han träffar henne under julen så vi får väl hålla tummarna..
Han brukar inte säga så mycket och vi samarbetar bra så det ska nog lösa sig :)
Det blir ju första nyktra nyår för min del eftersom jag har alla barnen hemma, jaja jag var ju nykter när lillan var liten :)
Det ska bli rätt skönt att få vakna upp utan bakfylla :)
Iofs så var det längesen jag gjorde det.. Jag dricker inte hälften så mycket som innan jag flyttade, jag dricker nästan inte alls, det kan bli nåt glas men inte i min lägenhet..
Insåg ju med hjälp att jag var medberoende i nästa allt, alkoholintag och negativt tänkande.
Jag tog ju mig ett (flera) glas bara för att den andra inte skulle dricka själv, dock inte varje gång ...
minns oxå fredagarna, såg alltid framemot dessa dagar för då kunde jag dricka o få bli glad och glömma alla bekymmer...
O allt negativt, jag fick ju för mig att jag var en sån dålig person, att allt var mitt fel, att ingen tyckte om mig och så kämpade jag så mycket för att han skulle se min förändring, min förändring för att jag skulle duga åt honom, att han skulle älska mig men som jag sagt .. det gick inte...
Visst gör det ont att inse saker eller jag fattade ju att det var nåt som inte stämde i relationen men jag trodde verkligen att allt var mitt fel..
Som jag har skrivit innan och sagt så är det aldrig en som träter man är alltid två.. jag är inte helt oskyldig i detta, visst jag sa saker och gjorde saker som jag inte borde.. men jag har alltid bett om ursäkt och visat hur mycket jag ångrar mig...
Och efter alla samtal jag har haft så har jag insett VARFÖR jag gjorde som jag gjorde och sa som jag sa... jag orkade helt enkelt inte mer.. jag blev så provocerad så bägarn rann över helt enkelt...
Ni som inte har vart utsatt för samma sak som mig o många andra förstår inte, ni kommer aldrig förstå... tyvärr! Då kan ni inte heller döma mig eller någon annan...
Alla mina negativa tankar har inte försvunnit, det kommer att ta lång tid... men då får det göra det..
Det finns en sak som ekar i mitt huvud..
Har fått höra så många gånger att ingen tycker om mig för att jag är som jag är och jag har börjat fundera på om det är sant... Fick även höra det i onsdags:
Jag har inga vänner ;( jag känner mig väldigt ensam.. Har ingen direkt att ringa eller bjuda hem på kaffe förutom min mamma.. och jag vill ju inte belasta henne mer nu ...
Jag tror han har rätt i den punkten..
Visst jag har folk som stöttar o skickar söta meddelanden o erbjudit sig men eftersom jag har mina grejer för mig så är det inte så lätt heller...
Jag har ju fått diagnos..
Fobisk personlighetsstörning (AvPD) (eller undvikande personlighetsstörning) är en personlighetsstörning med ett genomgående mönster av social hämning, låg självkänsla, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder. Personer med fobisk personlighetsstörning ser ofta sig själva som socialt odugliga eller inte socialt tilltalande och undviker social kontakt av rädsla för att bli förlöjligade.
Plus att jag har :
Generaliserat ångestsyndrom (eller GAD efter engelskans General Anxiety Disorder) är en varaktig ångeststörning som kännetecknas av en generell och långvarig ångest, utan inslag av panikattacker. Dock är ångestnivån varierande.
Till skillnad från rädsla har inte ångestkällorna objektivt sett legitimitet för andra, rädslan är inte adekvat. Till skillnad från fobier är inte ångest knutet till en specifik situation eller annat stimuli.
Det finns en stor komorbiditet mellan GAD och andra ångeststörningar som exempelvis tvångssyndrom och social fobi, och också till affektiva sjukdomar som depression.
Symtomen på generaliserat ångestsyndom är samma som ångest, det vill säga känslor av rädsla, oro och nervositet utan att det är adekvat i situationen. De flesta av de drabbade upplever obehag i maggropen eller i bröstet, muskelspänningar,Illamående, svettningar, yrsel, palpitationer och ibland darrningar. Rädslan brukar kretsa omkring oro för att misslyckas, ge koncentrationssvårigheter och motorisk oro, samt kan yttra sig i somatisering såsom spänningshuvudvärk. [1]
Ångestnivån korrelerar ofta med graden av stress, varmed följer att generaliserat ångestsyndrom som regel uppträder hos människor som lever under kronisk stress och att symtomen varierar i svårighetsgrad och uttryck. Dock är ett ångesttillstånd mer långvarigt än en panikattack som varar någon minut. Vid generaliserat ångestsyndrom varar en ångestattack mellan några dagar till några månader.[1]
Dessa diagnoser fick jag i somras, det har framkommit att min relation som jag har haft har vart så illa att jag har blivit typ psykiskt sjuk...
Men jag tror inte att det bara beror på den utan hela mitt levnadssätt, jag har ju vart utsatt i hela mitt vuxna liv... Jag är för snäll helt enkelt... spelar ingen roll hur illa folk behandlar mig, jag förlåter och går vidare.. jag ser alltid det goda i folk ... jag är för naiv :(
tror oxå att det kan bero på att jag vill att folk ska tycka om mig, kanske därför jag är som jag e.. kanske tycker att jag förtjänar att bli behandlar illa, bara de tycker om mig...
Så tänker jag inte idag.. de folk som inte accepterar mig för den jag är har inget i mitt liv att göra ...
Oj då det blev ett långt inlägg.. ska hämta mer kaffe sen är det dax för träning :)
torsdag 12 december 2013
Go morgon Fredag!
Ja då är det Fredagen den 13:e och Lucia ...
Det här med att fredagen den 13:e ska betyda otursdag har jag aldrig förstått mig på , vem är det som säger att det egentligen är en otursdag?
Det finns folk som har tur på just nr 13 :)
Jaja....
Vet inte om det blir nån träning idag, känner mig lite torr i halsen, lika så min stora flicka ;(
Ska avvakta lite o se om det går över...
Håller tummarna på att inte förkylningarna kommer på besök, inte nu innan jul...
Dessutom har jag redan vart förkyld två gånger på två månader...
Första gången var ju en självklarhet med tanke på vädret .. o jag brukar bli det på hösten.
Andra gången blev jag det när vi bodde på det skyddade boendet och där var ju många förkylda, många utomstående bakterier som vi inte var vana vid...
Lillan har klarat sig bra iaf.. tur det :)
Jag fick ju oxå prata igår med tanke på att jag hade sån ångest pga denna pissiga vecka..
Fattar inte varför jag är så dum och utsätter mig för vissa saker när jag vet att saker och ting inte kommer bli bättre ;( Men det är väl så när man är för naiv ??
Kan man inte inse att man har fel och brister, att man kan göra/säga fel saker så kan man inte förändra sitt beteende.
Jag vet mina fel och brister och jag jobbar på att tänka annorlunda så att det sker en förändring men det är inte lätt alla gånger men jag försöker iaf...
Tänk om andra kunde tänka likadant och ta tag i sina problem utan att kasta över dom på mig...
Och anklaga mig för allt som går fel, sägs fel...
Nu äntligen har jag fått en tid till psykologen, känner mig dock lite besviken för att jag inte fick en tid nu i December men funderar på att ringa honom för att berätta lite vad som har hänt och hur jag mår..
Jag mår relativt bra, försöker tänka positivt, känner lite lyckorus men de negativa tankarna finns fortfarande där el rättare sagt dom kom tillbaka i onsdags när jag fick höra det jag fick höra :(
Jag är så glad att jag har lärt känna såna underbara folk .... som säger rätt saker och verkligen stöttar en, att en styrkekram och ett hjärta kan göra ens dag på det sättet som det gör min dag..
Nu pratar jag om Fb :)
Jag har inga vänner, jag har bekanta.. jag håller på att lära känna nya folk men det är inte lätt att träffa de och ta en fika när man är ensamstående mamma... så det är internet som gäller just nu..
Vet dock att det finns många skumma personer, det är tur att man har läst på varningssignalerna och att man försöker välja med omsorg....
Och de folk som inte typ pratar som mig eller börjar prata sex dom försvinner fort som fan från listan ..
Om man ska kicka igång dagen kanske...
Ha en underbar dag alla skönheter...
Det här med att fredagen den 13:e ska betyda otursdag har jag aldrig förstått mig på , vem är det som säger att det egentligen är en otursdag?
Det finns folk som har tur på just nr 13 :)
Jaja....
Vet inte om det blir nån träning idag, känner mig lite torr i halsen, lika så min stora flicka ;(
Ska avvakta lite o se om det går över...
Håller tummarna på att inte förkylningarna kommer på besök, inte nu innan jul...
Dessutom har jag redan vart förkyld två gånger på två månader...
Första gången var ju en självklarhet med tanke på vädret .. o jag brukar bli det på hösten.
Andra gången blev jag det när vi bodde på det skyddade boendet och där var ju många förkylda, många utomstående bakterier som vi inte var vana vid...
Lillan har klarat sig bra iaf.. tur det :)
Jag fick ju oxå prata igår med tanke på att jag hade sån ångest pga denna pissiga vecka..
Fattar inte varför jag är så dum och utsätter mig för vissa saker när jag vet att saker och ting inte kommer bli bättre ;( Men det är väl så när man är för naiv ??
Kan man inte inse att man har fel och brister, att man kan göra/säga fel saker så kan man inte förändra sitt beteende.
Jag vet mina fel och brister och jag jobbar på att tänka annorlunda så att det sker en förändring men det är inte lätt alla gånger men jag försöker iaf...
Tänk om andra kunde tänka likadant och ta tag i sina problem utan att kasta över dom på mig...
Och anklaga mig för allt som går fel, sägs fel...
Nu äntligen har jag fått en tid till psykologen, känner mig dock lite besviken för att jag inte fick en tid nu i December men funderar på att ringa honom för att berätta lite vad som har hänt och hur jag mår..
Jag mår relativt bra, försöker tänka positivt, känner lite lyckorus men de negativa tankarna finns fortfarande där el rättare sagt dom kom tillbaka i onsdags när jag fick höra det jag fick höra :(
Jag är så glad att jag har lärt känna såna underbara folk .... som säger rätt saker och verkligen stöttar en, att en styrkekram och ett hjärta kan göra ens dag på det sättet som det gör min dag..
Nu pratar jag om Fb :)
Jag har inga vänner, jag har bekanta.. jag håller på att lära känna nya folk men det är inte lätt att träffa de och ta en fika när man är ensamstående mamma... så det är internet som gäller just nu..
Vet dock att det finns många skumma personer, det är tur att man har läst på varningssignalerna och att man försöker välja med omsorg....
Och de folk som inte typ pratar som mig eller börjar prata sex dom försvinner fort som fan från listan ..
Om man ska kicka igång dagen kanske...
Ha en underbar dag alla skönheter...
Torsdag
Ännu en dag som lider mot sitt slut, ska bli skönt att lägga lillan snart så man får egentid och reflektera över dagen som vart.
Började dagen med att tvätta och träna .. Underbart att kicka igång dagen på detta sätt.. :)
Man får energi hela dagen lång..
Så länge var det bra tills det var tajm att åka på samtal...
Det har vart en negativ vecka denna vecka så ångesten har kommit tillbaka tillsammans med mina negativa tankar och motgångar :(
Försökte göra allt för att slippa åka på samtal men inte tillräckligt.. Jag vet att man kan prata in meddelande när man ska avboka men jag gjorde inte det ....
Varför vet jag inte men efter många om och men plus samtal till mamma så beslutade jag mig för att trotsa min ångest och taxi.
Varför??
Jo för det handlade inte om mig utan mina barn.. de ska inte behöva bli lidande för att min ångest har kommit tillbaka...
Ännu en gång har jag bevisat för myndigheter att jag gör allt för mina barn, trotsar mitt egna mående för att få dom att må bra!
Massa styrka till mig...
Jag är så stolt över mina flickor.. min stora flicka sa vad hon ville, vad som fick henne att må bra och det är inte varje dag hon vågar säga såna saker ... :) massa styrka till henne <3
Det var första samtalet för lillan och det gick jätte bra, är även väldigt stolt över henne , massa styrka till henne med <3
Jag älskar mina barn mer än mitt egna liv, jag skulle verkligen kunna vända på allt för att de ska må bra och få ett bra liv...
Kommer aldrig kunna ge kärlek till någon för all min kärlek går till mina barn...
Jaja det är ju inte samma kärlek men det finns ingen som kan komma in i mitt liv för att få kärlek av mig .... det har jag inte tid med....
Imon är det fredag tralalalalalaaaa :)
Började dagen med att tvätta och träna .. Underbart att kicka igång dagen på detta sätt.. :)
Man får energi hela dagen lång..
Så länge var det bra tills det var tajm att åka på samtal...
Det har vart en negativ vecka denna vecka så ångesten har kommit tillbaka tillsammans med mina negativa tankar och motgångar :(
Försökte göra allt för att slippa åka på samtal men inte tillräckligt.. Jag vet att man kan prata in meddelande när man ska avboka men jag gjorde inte det ....
Varför vet jag inte men efter många om och men plus samtal till mamma så beslutade jag mig för att trotsa min ångest och taxi.
Varför??
Jo för det handlade inte om mig utan mina barn.. de ska inte behöva bli lidande för att min ångest har kommit tillbaka...
Ännu en gång har jag bevisat för myndigheter att jag gör allt för mina barn, trotsar mitt egna mående för att få dom att må bra!
Massa styrka till mig...
Jag är så stolt över mina flickor.. min stora flicka sa vad hon ville, vad som fick henne att må bra och det är inte varje dag hon vågar säga såna saker ... :) massa styrka till henne <3
Det var första samtalet för lillan och det gick jätte bra, är även väldigt stolt över henne , massa styrka till henne med <3
Jag älskar mina barn mer än mitt egna liv, jag skulle verkligen kunna vända på allt för att de ska må bra och få ett bra liv...
Kommer aldrig kunna ge kärlek till någon för all min kärlek går till mina barn...
Jaja det är ju inte samma kärlek men det finns ingen som kan komma in i mitt liv för att få kärlek av mig .... det har jag inte tid med....
Imon är det fredag tralalalalalaaaa :)
tisdag 10 december 2013
Onsdag o....
För jävlig natt, har inte sovit många timmar...
Många tankar och funderingar kring livet och hur vissa föräldrar funkar, tänker de bara på sig själva eller??
Tycker sååå synd om min stora flicka... Nu har hon blivit satt i en sån situation där hon måste välja.
Mellan mig och hennes far...
Vart hon ska bo!!!!!
Hur kan man göra så mot sitt barn? Hon har ju precis flyttat hem till mig igen.
Även berättat för henne hur bra de kommer ha det, att hon kommer få det bättre där än här bla bla bla.
Han vet inte ett skit om hur vi har det här... han bor inte här....
Men det handlar inte om det utan det handlar ENBART om honom, han skiter i henne.
Han behöver henne.
Jag vet hur detta kommer sluta.. han ger sig inte förrän hon flyttar dit och då skulle det inte förvåna mig att han håller barnen borta från mig, igen..
För det är sån han är.. han ser det som en tävling mellan mig och honom, vem som är bäst förälder..
Och när han känner att han är på väg att förlora så håller han barnen borta för att han ska vara bäst förälder men han fattar inte att barnen tar skada av hans skitsnack..
Sist jag inte träffade barnen på flera månader, de hade blockerat mig på facebook, han hade bytt deras nummer mm .. Jag fick ringa till skolan för att få info om barnen och då fick jag veta vad han hade sagt... att jag INTE VILLE träffa de eller älskade de.....
Ska det bli en upprepning nu igen??
Mitt psyke pallar inte mer nu... denna ångest som är på väg tillbaka, denna psykiska stress...
Och även höra hur ont i magen hon har, varenda dag....
Hon mår inte bra, varken psykiskt eller fysiskt och jag kämpar med det...
Allt jag vill är att hon ska må bra.. men så länge det är så här så kommer hon inte göra det, det gör ont i mig som mamma att kämpa så för henne o se henne må så dåligt, så sätter han henne i en sån situation ;(
Jag har tom sett till så att hon och jag får egentid en kväll varje vecka för att vi ska få bra kontakt och hon ska må bra ..... för hon behöver mig mer än nånsin...
Mitt hjärta gråter floder....
Jag har gett upp det där med ett bra liv... jag får ha ett bra och lugnt liv ett par månader sen startar allt igen... får kniven i ryggen och jag rasar....
Jag står fan inte ut längre.... jag hoppar snart framför ett tåg.....
Hur ska jag kunna få ett bra, lugnt och harmoniskt liv tillsammans med mina barn när jag hela tiden måste kämpa??
Hur ska jag kunna må bra, bli av med den psykiska stressen och ångesten när jag måste leva i ovisshet hela tiden?
Jag säger som så här... blir det för mycket tjat och lögner och hon beslutar sig för att flytta så flyttar jag oxå från stan och skiter ta mig fan i allt som rör denna jävla pissiga stad...
För myndigheterna kan fan dra åt helvete... finnas där för barn.. yeah right...
Ps det är en fin stad men resten är fan inte bra
Många tankar och funderingar kring livet och hur vissa föräldrar funkar, tänker de bara på sig själva eller??
Tycker sååå synd om min stora flicka... Nu har hon blivit satt i en sån situation där hon måste välja.
Mellan mig och hennes far...
Vart hon ska bo!!!!!
Hur kan man göra så mot sitt barn? Hon har ju precis flyttat hem till mig igen.
Även berättat för henne hur bra de kommer ha det, att hon kommer få det bättre där än här bla bla bla.
Han vet inte ett skit om hur vi har det här... han bor inte här....
Men det handlar inte om det utan det handlar ENBART om honom, han skiter i henne.
Han behöver henne.
Jag vet hur detta kommer sluta.. han ger sig inte förrän hon flyttar dit och då skulle det inte förvåna mig att han håller barnen borta från mig, igen..
För det är sån han är.. han ser det som en tävling mellan mig och honom, vem som är bäst förälder..
Och när han känner att han är på väg att förlora så håller han barnen borta för att han ska vara bäst förälder men han fattar inte att barnen tar skada av hans skitsnack..
Sist jag inte träffade barnen på flera månader, de hade blockerat mig på facebook, han hade bytt deras nummer mm .. Jag fick ringa till skolan för att få info om barnen och då fick jag veta vad han hade sagt... att jag INTE VILLE träffa de eller älskade de.....
Ska det bli en upprepning nu igen??
Mitt psyke pallar inte mer nu... denna ångest som är på väg tillbaka, denna psykiska stress...
Och även höra hur ont i magen hon har, varenda dag....
Hon mår inte bra, varken psykiskt eller fysiskt och jag kämpar med det...
Allt jag vill är att hon ska må bra.. men så länge det är så här så kommer hon inte göra det, det gör ont i mig som mamma att kämpa så för henne o se henne må så dåligt, så sätter han henne i en sån situation ;(
Jag har tom sett till så att hon och jag får egentid en kväll varje vecka för att vi ska få bra kontakt och hon ska må bra ..... för hon behöver mig mer än nånsin...
Mitt hjärta gråter floder....
Jag har gett upp det där med ett bra liv... jag får ha ett bra och lugnt liv ett par månader sen startar allt igen... får kniven i ryggen och jag rasar....
Jag står fan inte ut längre.... jag hoppar snart framför ett tåg.....
Hur ska jag kunna få ett bra, lugnt och harmoniskt liv tillsammans med mina barn när jag hela tiden måste kämpa??
Hur ska jag kunna må bra, bli av med den psykiska stressen och ångesten när jag måste leva i ovisshet hela tiden?
Jag säger som så här... blir det för mycket tjat och lögner och hon beslutar sig för att flytta så flyttar jag oxå från stan och skiter ta mig fan i allt som rör denna jävla pissiga stad...
För myndigheterna kan fan dra åt helvete... finnas där för barn.. yeah right...
Ps det är en fin stad men resten är fan inte bra
Tisdag och uppdatering
Helgen har vart hyfsat bra :)
Fredagen kanske inte slutade på topp men kan inte förvänta sig att alla ska säga enbart positiva saker men det finns vissa saker som man inte säger, som "du är fucked up"
Jag är så trött på att höra dessa orden men det är väl för att jag är bättre än de andra haha
Avundsjuka kallar jag det nu för tiden :)
Lördagen var mindre rolig, då var jag helt ensam förutom en liten stund när jag träffade min älskade bror, han är guld värd..
Känns gött nu när träningen har kommit igång, det börjar synas på kroppen med :)
Då blir man ännu mer motiverad för att träna när man ser resultat ...
Tog ett kort för att jämföra nu och vid senare tillfälle.. Kul!
Ska göra det innan jul .... jämföra asså haha
Nu blir det att hoppa in i duschen ... lillan åker till sin far idag för han kunde imon .... så då blir det bara jag o stora hjärtat.... :)
Ha en bra dag alla sköna
Fredagen kanske inte slutade på topp men kan inte förvänta sig att alla ska säga enbart positiva saker men det finns vissa saker som man inte säger, som "du är fucked up"
Jag är så trött på att höra dessa orden men det är väl för att jag är bättre än de andra haha
Avundsjuka kallar jag det nu för tiden :)
Lördagen var mindre rolig, då var jag helt ensam förutom en liten stund när jag träffade min älskade bror, han är guld värd..
Känns gött nu när träningen har kommit igång, det börjar synas på kroppen med :)
Då blir man ännu mer motiverad för att träna när man ser resultat ...
Tog ett kort för att jämföra nu och vid senare tillfälle.. Kul!
Ska göra det innan jul .... jämföra asså haha
Nu blir det att hoppa in i duschen ... lillan åker till sin far idag för han kunde imon .... så då blir det bara jag o stora hjärtat.... :)
Ha en bra dag alla sköna
onsdag 4 december 2013
Go morron torsdag
Vilken hagelfall som kom igår kväll trodde att fönsterna skulle gå sönder... och vinden ska vi inte ens prata om, vilken tur att fastighetsskötaren kom o fixade mitt fönster.
Efter alla tankar och funderingar så somnade jag som en stock o har sovit hela natten :)
Jag har fattat ett och annat beslut som rör den där snubben som jag har träffat då och då..
Ska inte ha mer kontakt med han.
Ska bara tänka på allt positivt som han har sagt och fortsätta se mig själv på det sättet och fortsätta bearbeta dom negativa tankarna som har en förmåga att ploppa upp i mitt huvud. Vända dom till positiva tankar i stället.
Som jag har sagt innan .. de komplimangerna som han har gett mig plus allt annat han har sagt stämmer .. man kan väl säga att han har genomskådat mitt egentliga mående. På dom få gångerna vi har träffats.
Det kanske inte är honom jag känner detta lilla för utan hans komplimanger (?) hans snällhet, hans sätt att vara mot mig, när vi ses...och hans kroppspråk säger att han vill vara med mig...
Det var ju trots allt längesen jag fick höra såna saker och känna positiva saker och jag vet att jag måste ha bekräftelse, måste får höra att jag oxå duger, att jag oxå är värd nåt och det fick jag höra, inte bara en gång utan många gånger.
Det är ju lite svårt att se nåt positivt med sig själv när man bara har fått höra negativa saker, dessa tankarna finns ju fortfarande kvar hos mig, jag ser inget som är bra med mig i den bemärkelsen. Förutom att jag är en bra mamma, att jag gör allt för mina barn, jag är ju inte ful men känner mig ful. Där har jag fått mycket bekräftelse på mitt utseende, framförallt mina ögon :) och det uppskattas jätte mycket <3
Whatever...
Mitt beslut är fattat och jag har nu raderat allt med honom, hans nummer, hans sms.
Jag är inte typen som bara skiter i allt, som skiter i folk för jag anser att man ska vara rak, framförallt mot sin familj och vänner och i detta fallet min Player :)
Så jag skrev ett meddelande till honom och förklarade hur det ligger till och han får ha det bra och lycka till med allt och då fick jag ett svar " Hihi ta det lugnt damen och jag har fullt upp"
Det va la därför han svarade haha
Man har ju hört att det finns folk som har dejtat och de har fattat tycke, den ena mer än den andra och så skiter den som tycker mindre om i att höra av sig, det tycker jag fegt.
Det minsta man kan vara är ärlig så att den som tycker mer om kan gå vidare med sitt liv istället för att klänga sig fast vid den personen... och ställa sig den stora frågan varför, är det nåt fel på mig?
Det är inget som jag har råkat ut för ... än :)
Dessutom finns det faktiskt typ regler när man börjar dejta... finns några stycken...
1. Ingen kyss på första dejten
2. Allt hänger på första dejten
3. Mannen betalar (fast det är inget som är aktuellt för mig, jag betalar hellre själv )
4. Vänta med att höra av sig (minst tre dagar, spela svårfångad)
5. Veta när det är "game over"
Info hämtat från eDarling.. Nä jag är inte medlem där jag googlade reglerna haha
Nu har min lilla flicka vaknat så nu är det slut på skrivandet..
Ha en bra dag ... själv har jag en stressad dag, börjar dagen med träning för att rensa tankarna :)
Sen är det två möten ... suck!!
Men det mötet som är sist ser jag framemot :)
Kramen bananen
Onsdag kväll
Nu är en sån där kväll där jag verkligen skulle behöva en kram och få höra att allt kommer bli bra, att allt jag har kämpat för inte har vart för intet!
Jag har hela tiden känt mig som en överlevare, som klarar detta... Och det har jag gjort men just idag har allt kommit över mig.
Har haft många samtal om relationen och hur den har påverkat mig på ett sånt negativt sätt att mitt liv har stått på spel..
Har inte insett det innan.. och jag har haft så lång tid på mig att reflektera över det men har inte gjort det pga rädsla kanske, jag vet inte...
Och det har hänt väldigt mycket sen i somras...
Jag har hela tiden vetat att det kommer vara som en berg och dalbana, att ena dagen kan det vara på topp och andra dagen kan jag vara ledsen...
Men så har jag inte haft det, i början var det jobbigt men jag lärde mig att leva med det.
Jag kanske har förträngt alla känslor eftersom jag har mått väldigt dåligt psykiskt och sagt att jag aldrig mer ska må så...
Och den senaste tiden har det vart på topp varenda dag, har känt sånt lyckorus, från den stunden jag har vaknat tills jag lägger mig.
Nu har allt rasat...
För stunden
Jag känner mig ganska ensam just nu ... ensam med mina tanker och känslor.
Tankar och känslor blir ju inte bättre när man är på samtal precis!!!
Jag hoppas att jag kan sova inatt.... o att jag vaknar glad o med mitt lyckorus imon med
Ha det ... <3
Jag har hela tiden känt mig som en överlevare, som klarar detta... Och det har jag gjort men just idag har allt kommit över mig.
Har haft många samtal om relationen och hur den har påverkat mig på ett sånt negativt sätt att mitt liv har stått på spel..
Har inte insett det innan.. och jag har haft så lång tid på mig att reflektera över det men har inte gjort det pga rädsla kanske, jag vet inte...
Och det har hänt väldigt mycket sen i somras...
Jag har hela tiden vetat att det kommer vara som en berg och dalbana, att ena dagen kan det vara på topp och andra dagen kan jag vara ledsen...
Men så har jag inte haft det, i början var det jobbigt men jag lärde mig att leva med det.
Jag kanske har förträngt alla känslor eftersom jag har mått väldigt dåligt psykiskt och sagt att jag aldrig mer ska må så...
Och den senaste tiden har det vart på topp varenda dag, har känt sånt lyckorus, från den stunden jag har vaknat tills jag lägger mig.
Nu har allt rasat...
För stunden
Jag känner mig ganska ensam just nu ... ensam med mina tanker och känslor.
Tankar och känslor blir ju inte bättre när man är på samtal precis!!!
Jag hoppas att jag kan sova inatt.... o att jag vaknar glad o med mitt lyckorus imon med
Ha det ... <3
Redan Onsdag
Vissa dagar går tiden jätte fort, andra hur långsamt som helst, då känns det som att klockan har stannat :)
Träningen rullar på precis som den ska göra, har ökat tiden till 1 timma nu på bandet och sen tillkommer lite annan träning och jag är helt färdig efteråt men det känns gött ...
Svettig och äcklig :)
Mina tankar och börjat snurra iväg till en viss person.
Jag tänker på honom varenda dag och hans ord, komplimanger ekar i mitt huvud och kroppspråket ska vi inte ens prata om :)
Jag har bestämt mig för att skita i honom nu innan jag faller för honom. Det är det sista jag behöver i mitt liv, är att bli kär...
Dock blir det nog lite svårt med tanke på att han får mig att må bra, han får mig att känna lycka och att jag är värd nåt... Han får mig att känna mig speciell :)
När vi ses så pratar vi om allt mellan himmel och jord.. Jag har aldrig haft det så..
När vi ses så är det totala motsatsen till hur jag har haft det innan...
Han är ju väldigt mysko och det gör ju så att det blir spännande oxå :)
Jaja jag inser vissa saker nu när jag skriver detta så nu blir det att radera allt med han :/
Jag måste skydda mig själv för att inte bli kär och då är det lika bra att göra det innan det är försent
Nu blir det att städa lägenheten eftersom stora tjejen får besök av sin samtalskontakt idag..
Ha en bra dag alla sköna läsare :)
Träningen rullar på precis som den ska göra, har ökat tiden till 1 timma nu på bandet och sen tillkommer lite annan träning och jag är helt färdig efteråt men det känns gött ...
Svettig och äcklig :)
Mina tankar och börjat snurra iväg till en viss person.
Jag tänker på honom varenda dag och hans ord, komplimanger ekar i mitt huvud och kroppspråket ska vi inte ens prata om :)
Jag har bestämt mig för att skita i honom nu innan jag faller för honom. Det är det sista jag behöver i mitt liv, är att bli kär...
Dock blir det nog lite svårt med tanke på att han får mig att må bra, han får mig att känna lycka och att jag är värd nåt... Han får mig att känna mig speciell :)
När vi ses så pratar vi om allt mellan himmel och jord.. Jag har aldrig haft det så..
När vi ses så är det totala motsatsen till hur jag har haft det innan...
Han är ju väldigt mysko och det gör ju så att det blir spännande oxå :)
Jaja jag inser vissa saker nu när jag skriver detta så nu blir det att radera allt med han :/
Jag måste skydda mig själv för att inte bli kär och då är det lika bra att göra det innan det är försent
Nu blir det att städa lägenheten eftersom stora tjejen får besök av sin samtalskontakt idag..
Ha en bra dag alla sköna läsare :)
måndag 2 december 2013
Måndag igen
Vad tiden går fort.. jag hinner ju inte med.. snart är det jul... längtar jätte mycket till julmaten :)
Det är la tur att man har börjat med träningen så man kan äta desto mer haha
Seriöst!!
Började träna förra veckan o då 20 min på bandet o har bara ökat tiden sen dess, var dock lite segt att träna igår morse så det blir ingen träning på söndagar i fortsättningen :) vilodag kallas det.
Idag hade jag 50 min intervall träning på bandet och jag svettades men det var härligt ändå.
Sen körde jag på roddmaskinen o tränade magen med pilatesbollen :) efter en o en halv timma var träningen över. Så länge har jag nog aldrig tränat ...
Imorgon blir det ingen morgon träning för jag ska till läkaren, sjukskrivningen går ut imon så vi får väl se om den blir förlängd eller inte...
Tränar när jag kommer hem iställe :)
Jag har 2-3 dagars vila i veckan tänkte jag så musklerna får vila.. vill ju inte trötta ut kroppen eller tappa motivationen på en gång :)
Nu fick jag besök
ha det kram
Det är la tur att man har börjat med träningen så man kan äta desto mer haha
Seriöst!!
Började träna förra veckan o då 20 min på bandet o har bara ökat tiden sen dess, var dock lite segt att träna igår morse så det blir ingen träning på söndagar i fortsättningen :) vilodag kallas det.
Idag hade jag 50 min intervall träning på bandet och jag svettades men det var härligt ändå.
Sen körde jag på roddmaskinen o tränade magen med pilatesbollen :) efter en o en halv timma var träningen över. Så länge har jag nog aldrig tränat ...
Imorgon blir det ingen morgon träning för jag ska till läkaren, sjukskrivningen går ut imon så vi får väl se om den blir förlängd eller inte...
Tränar när jag kommer hem iställe :)
Jag har 2-3 dagars vila i veckan tänkte jag så musklerna får vila.. vill ju inte trötta ut kroppen eller tappa motivationen på en gång :)
Nu fick jag besök
ha det kram
tisdag 26 november 2013
Tisdag morgon
Det märks att jag har kommit ner mer i varv, känner mig inte alls lika stressad OM det inte är nåt jag ska göra.. Då går jag på helvarv....
Och jag måste verkligen träna på mitt tålamod.. har jag bestämt mig för nåt så vill jag att det ska ske på en gång och det funkar ju inte så... :)
Skulle hämta ett vitrinskåp o måla om det men det blev inte av för han var för trött och jag blev jätte irriterad, för det här var nåt som jag ville... det vet han nog inte om.. :)
Som sagt, mitt tålamod är inte det bästa :)
I torsdags var jag på VC o träffade Samverkansteamet, tänkte först avboka eftersom jag hade sån ångest men blev nyfiken på vad de hade att säga så jag tog mig dit i alla fall...
Vi pratade om mitt liv och hur jag mår, även de som jag aldrig hade träffat innan såg på mig hur jag glittrar i ögonen och hörde på mig hur motiverad jag är för att få ett ännu bättre liv..
Vi bestämde att när lillan har kommit in på dagis och inskolningen är klar så ska jag komma ut i arbetslivet igen efter 5 år... Jag har ju fortfarande min diagnos kvar och har än idag svår ångest plus wiplashskadan som gör att jag inte kan arbeta heltid.
Dom sa det i torsdags oxå att det inte finns en chans just nu eller de närmaste månaderna att jag kan jobba heltid eftersom jag fortfarande har så mycket runt omkring.
Gillar inte alls när folk säger till mig att jag inte klarar vissa saker, det gör mig ännu mer motiverad till att bevisa motsatsen.
Men det får ta den tid det tar.. Nu när man ska börja arbeta igen så är det helt på mina villkor och det känns bra... Jag bestämmer tider, hur många dagar i veckan jag vill arbeta..
De sa även till mig att jag borde sätta igång med träningen, det är oxå en sak som jag ska börja med när lillan går på dagis, då ska jag börja träna på gym :) för att träna min nacke och rygg.
De tyckte att fram till dess skulle jag börja på mitt löpband :) det var praktiskt taget en order eftersom min mentala och psykiska hälsa skulle bli mycket bättre...
Idag mår jag bra, trodde inte att det skulle va så lätt att bli av med mitt beroende när det gäller mitt .. Jag var fruktansvärt beroende av honom och vad han tyckte, tänkte, ville, försökte anpassa hela mitt liv efter honom. Försökte tom bli den han ville att jag skulle bli bara för att han skulle älska mig men jag lyckades inte ...
När jag ser tillbaka på det livet så var det inte bra... När jag var på mitt första möte i torsdags morse (hade träffat den ena tidigare, några år innan pga de stora barnen) så fick jag höra att även de hade sina aningar om att jag inte mådde bra i relationen.. Det har vart ganska uppenbart i flera år och det är många som har reagerat, tyvärr...
Men hon sa att jag verkligen lyser och glittrar i ögonen jämfört med åren tidigare :)
Nu är det bra, vi har kommit överens om umgänge och vi är vänner. <3
Jag får väl ställa mig på bandet så länge jag orkar, minst 20 min :) för att öka tiden efter hand...
Det var änna längesen jag tränade.. suck...
Ha en underbar dag....
Och jag måste verkligen träna på mitt tålamod.. har jag bestämt mig för nåt så vill jag att det ska ske på en gång och det funkar ju inte så... :)
Skulle hämta ett vitrinskåp o måla om det men det blev inte av för han var för trött och jag blev jätte irriterad, för det här var nåt som jag ville... det vet han nog inte om.. :)
Som sagt, mitt tålamod är inte det bästa :)
I torsdags var jag på VC o träffade Samverkansteamet, tänkte först avboka eftersom jag hade sån ångest men blev nyfiken på vad de hade att säga så jag tog mig dit i alla fall...
Vi pratade om mitt liv och hur jag mår, även de som jag aldrig hade träffat innan såg på mig hur jag glittrar i ögonen och hörde på mig hur motiverad jag är för att få ett ännu bättre liv..
Vi bestämde att när lillan har kommit in på dagis och inskolningen är klar så ska jag komma ut i arbetslivet igen efter 5 år... Jag har ju fortfarande min diagnos kvar och har än idag svår ångest plus wiplashskadan som gör att jag inte kan arbeta heltid.
Dom sa det i torsdags oxå att det inte finns en chans just nu eller de närmaste månaderna att jag kan jobba heltid eftersom jag fortfarande har så mycket runt omkring.
Gillar inte alls när folk säger till mig att jag inte klarar vissa saker, det gör mig ännu mer motiverad till att bevisa motsatsen.
Men det får ta den tid det tar.. Nu när man ska börja arbeta igen så är det helt på mina villkor och det känns bra... Jag bestämmer tider, hur många dagar i veckan jag vill arbeta..
De sa även till mig att jag borde sätta igång med träningen, det är oxå en sak som jag ska börja med när lillan går på dagis, då ska jag börja träna på gym :) för att träna min nacke och rygg.
De tyckte att fram till dess skulle jag börja på mitt löpband :) det var praktiskt taget en order eftersom min mentala och psykiska hälsa skulle bli mycket bättre...
Idag mår jag bra, trodde inte att det skulle va så lätt att bli av med mitt beroende när det gäller mitt .. Jag var fruktansvärt beroende av honom och vad han tyckte, tänkte, ville, försökte anpassa hela mitt liv efter honom. Försökte tom bli den han ville att jag skulle bli bara för att han skulle älska mig men jag lyckades inte ...
När jag ser tillbaka på det livet så var det inte bra... När jag var på mitt första möte i torsdags morse (hade träffat den ena tidigare, några år innan pga de stora barnen) så fick jag höra att även de hade sina aningar om att jag inte mådde bra i relationen.. Det har vart ganska uppenbart i flera år och det är många som har reagerat, tyvärr...
Men hon sa att jag verkligen lyser och glittrar i ögonen jämfört med åren tidigare :)
Nu är det bra, vi har kommit överens om umgänge och vi är vänner. <3
Jag får väl ställa mig på bandet så länge jag orkar, minst 20 min :) för att öka tiden efter hand...
Det var änna längesen jag tränade.. suck...
Ha en underbar dag....
måndag 25 november 2013
Måndag
Funderar lite på det här med bekanta och vänner!
De närmaste vännerna vet ju vad jag har gått igenom, hur tufft jag har haft det, att jag har haft många motgångar, hur det har påverkat mig psykiskt.
Jag har tagit mig ur den mörka tunneln där jag aldrig såg ljuset men fortsatte o kämpa för mig och mina barn, även om allt kändes hopplöst.
Nu när man börjar må bra och känna lycka varje dag när man vaknar upp verkar det som att de inte kan dela min lycka.
Det tycker jag är tråkigt. Jag menar det är klart att man förändras, man har ju inte samma dåliga självförtroende och självkänsla längre, man håller inte bara med för att det inte ska bli konflikt.
Ska de stöta bort mig då? Säga att jag inte är samma person längre?
Va har de för rätt att säga så?
Jag kan säga som så här.. de sk vänner som inte delar min lycka och min förändring har ingenting att göra i mitt liv, de är inte nåra riktiga vänner..
Ledsen att behöva säga så men det är fakta, tänker inte tänka på deras bästa när det faktiskt nu handlar om mig och mina barn och ingen annan..
Släpper jag in nån i mitt liv så är det för att jag behöver andra bekanta, det innebär inte att jag glömmer bort de som en gång stod mig nära.
Och om jag släpper in nån som får mig att tänka annorlunda på nåt än innan är det bara för att jag bygger upp en mur.
Just nu finns det en... som stöttar mig och får mig att må bra i mig själv..
Nä vi har ingen relation och det kommer vi aldrig ha heller, jag har inte tid med det. För jag arbetar just nu mycket med mig själv och mina barn..
Det är många samtal, känslor mm som måste bearbetas innan man inleder en relation.
Nu blir det att städa lägenheten för vi väntar besök kl 15
Ha en underbar dag i kylan :)
De närmaste vännerna vet ju vad jag har gått igenom, hur tufft jag har haft det, att jag har haft många motgångar, hur det har påverkat mig psykiskt.
Jag har tagit mig ur den mörka tunneln där jag aldrig såg ljuset men fortsatte o kämpa för mig och mina barn, även om allt kändes hopplöst.
Nu när man börjar må bra och känna lycka varje dag när man vaknar upp verkar det som att de inte kan dela min lycka.
Det tycker jag är tråkigt. Jag menar det är klart att man förändras, man har ju inte samma dåliga självförtroende och självkänsla längre, man håller inte bara med för att det inte ska bli konflikt.
Ska de stöta bort mig då? Säga att jag inte är samma person längre?
Va har de för rätt att säga så?
Jag kan säga som så här.. de sk vänner som inte delar min lycka och min förändring har ingenting att göra i mitt liv, de är inte nåra riktiga vänner..
Ledsen att behöva säga så men det är fakta, tänker inte tänka på deras bästa när det faktiskt nu handlar om mig och mina barn och ingen annan..
Släpper jag in nån i mitt liv så är det för att jag behöver andra bekanta, det innebär inte att jag glömmer bort de som en gång stod mig nära.
Och om jag släpper in nån som får mig att tänka annorlunda på nåt än innan är det bara för att jag bygger upp en mur.
Just nu finns det en... som stöttar mig och får mig att må bra i mig själv..
Nä vi har ingen relation och det kommer vi aldrig ha heller, jag har inte tid med det. För jag arbetar just nu mycket med mig själv och mina barn..
Det är många samtal, känslor mm som måste bearbetas innan man inleder en relation.
Nu blir det att städa lägenheten för vi väntar besök kl 15
Ha en underbar dag i kylan :)
söndag 17 november 2013
Oj oj oj
Uppdatering!
Det har hänt så mycket sen senaste uppdateringen.. Allt har ju inte vart positivt men börjar vända.
Fast jag fick ju bakslag igår tyvärr.. ;( men det var bara att gråta en skvätt och sen resa sig igen med huvudet högt :)
Det blev så illa i mitt liv att jag o flickorna hamnade på ett boende. Där jag sakta men säkert hittade tillbaka till mig själv o fick den hjälp jag behövde för att inse att det inte är mitt fel, jag kan inte ta ansvar för någon annans handlingar o ord.
Har fortfarande väldigt mycket att arbeta med men huvudsaken är att ingen kan ta mina positiva tankar ifrån mig längre.
Jag och flickorna har flyttat till en lägenhet o vi storm trivs :)
Relationen är helt över, har vart det ett bra tag nu och jag mår bra av det, jag sörjer inte.
Sakta men säkert kommer jag in i ett socialt liv, igen efter 6 år...
Jag kommer ha väldigt svårt att lita på folk och jag släpper inte in vem som helst, igen.
Träffade ju en snubbe, helt jävla underbar var han.. han gav mig jätte många komplimanger och han fick mig att känna mig speciell.. det har inte jag känt mig på flera år.. allt detta han sa kommer jag leva på länge, han fick mig även att känna att jag var värd en massa...
Vi pratar inte längre med varandra men det skiter jag i .. han fick mig att känna saker som gör att det blir lättare för mig att ändra inställning till mig själv o bilden av mig själv :)
Tack C <3
Jag har bestämt mig för att ta tag i mitt liv ännu mer, har gjort vad jag har vart tvungen till o nu ska jag även göra det för min skull...
Ska börja med träningen igen.. finally :) så nu blir det träning och nyttig mat...
Tror det skulle göra mig gott att träna, för det mentala och det psykiska eller vad tror ni??
Ska bygga upp mitt självförtroende o självkänsla till max.. alla negativa tankar ska bort...
Nu blir det att investera i lite nya träningskläder.. o på torsdag ska jag till vårdcentralen o då kommer jag ta upp det där med att träna på gym.. eftersom jag är wiplashskadad o har min diagnos så får jag bra pris..
Träning för nacken o kropp plus att man lär känna nya folk :)
Just det , ska ju även till samverkansteamet.. nu händer det grejer i mitt liv..
Ha en underbar kväll :)
Det har hänt så mycket sen senaste uppdateringen.. Allt har ju inte vart positivt men börjar vända.
Fast jag fick ju bakslag igår tyvärr.. ;( men det var bara att gråta en skvätt och sen resa sig igen med huvudet högt :)
Det blev så illa i mitt liv att jag o flickorna hamnade på ett boende. Där jag sakta men säkert hittade tillbaka till mig själv o fick den hjälp jag behövde för att inse att det inte är mitt fel, jag kan inte ta ansvar för någon annans handlingar o ord.
Har fortfarande väldigt mycket att arbeta med men huvudsaken är att ingen kan ta mina positiva tankar ifrån mig längre.
Jag och flickorna har flyttat till en lägenhet o vi storm trivs :)
Relationen är helt över, har vart det ett bra tag nu och jag mår bra av det, jag sörjer inte.
Sakta men säkert kommer jag in i ett socialt liv, igen efter 6 år...
Jag kommer ha väldigt svårt att lita på folk och jag släpper inte in vem som helst, igen.
Träffade ju en snubbe, helt jävla underbar var han.. han gav mig jätte många komplimanger och han fick mig att känna mig speciell.. det har inte jag känt mig på flera år.. allt detta han sa kommer jag leva på länge, han fick mig även att känna att jag var värd en massa...
Vi pratar inte längre med varandra men det skiter jag i .. han fick mig att känna saker som gör att det blir lättare för mig att ändra inställning till mig själv o bilden av mig själv :)
Tack C <3
Jag har bestämt mig för att ta tag i mitt liv ännu mer, har gjort vad jag har vart tvungen till o nu ska jag även göra det för min skull...
Ska börja med träningen igen.. finally :) så nu blir det träning och nyttig mat...
Tror det skulle göra mig gott att träna, för det mentala och det psykiska eller vad tror ni??
Ska bygga upp mitt självförtroende o självkänsla till max.. alla negativa tankar ska bort...
Nu blir det att investera i lite nya träningskläder.. o på torsdag ska jag till vårdcentralen o då kommer jag ta upp det där med att träna på gym.. eftersom jag är wiplashskadad o har min diagnos så får jag bra pris..
Träning för nacken o kropp plus att man lär känna nya folk :)
Just det , ska ju även till samverkansteamet.. nu händer det grejer i mitt liv..
Ha en underbar kväll :)
söndag 22 september 2013
Hej då för stunden
Inte för att jag bloggar så mycket nu för tiden men jag lägger den på hyllan ett tag, jag orkar inte mer.
Söker inte sympati, vill inte att nån ska tycka synd om mig.. så här kan verkligheten se ut för vissa!
Allas liv är inte en dans på rosor!
Denna helgen har hänt så mycket negativa saker och onda och hårda ord har spottats ut.
Så usel som människa och mamma har jag aldrig känt mig som jag gör nu.
Har fått höra att jag är hjärndöd, totalt fucked up, mus till mamma och att jag inte ens är värd att prata med.
Har fått höra att det finns folk som snackar skit om mig, jag blev påhoppad av en som jag trodde var min vän... Även den personen anklagar mig för att det är mitt fel att det är som det är idag.
Under flera års tid har jag fått höra att jag är det ena efter det andra och att allt är mitt fel.
Jag har fått ta konsekvenser för vad andra har sagt och gjort ... fått stå till svars. Fått ta skuld för allt negativt även om jag inte har haft med saken att göra.
I många år har jag undrat varför ingen tycker om mig?
Varför alla alltid har nåt ont att säga om mig?
Är jag verkligen en sån usel person?
Det gick tom så långt att jag försökte bli den som min dåvarande sambo ville att jag skulle bli eftersom jag inte dög åt honom. Jag verkligen försökte men lyckades inte för han blev aldrig nöjd.
Och varje gång man frågade honom varför så fick han svaret... jag väntar o hoppas fortfarande.
Jag vet att jag har fel och brister, vem har inte det? Men inte fan förtjänar jag att få ta all jävla skit från alla! Känner mig som det svarta fåret..
Känner mig ganska förvirrad och sårad!
och väldigt ensam ...
Det var inte längesen jag kände att jag inte förtjänade att leva längre, att tom mina barn skulle få det bättre utan mig.
Jag gjorde inget dumt, för jag skulle aldrig kunna svika mina barn på det viset, skulle/kommer aldrig avsluta mitt liv utan jag kommer vänta tills Gud säger att det är min tur att gå!
Allt känns hopplöst, känns som att alla är emot mig.
Hur ska jag ta mig ur detta?? Kommer jag bli lycklig igen?
kommer jag få må bra någongång??
Med detta säger jag Hej då!!
Söker inte sympati, vill inte att nån ska tycka synd om mig.. så här kan verkligheten se ut för vissa!
Allas liv är inte en dans på rosor!
Denna helgen har hänt så mycket negativa saker och onda och hårda ord har spottats ut.
Så usel som människa och mamma har jag aldrig känt mig som jag gör nu.
Har fått höra att jag är hjärndöd, totalt fucked up, mus till mamma och att jag inte ens är värd att prata med.
Har fått höra att det finns folk som snackar skit om mig, jag blev påhoppad av en som jag trodde var min vän... Även den personen anklagar mig för att det är mitt fel att det är som det är idag.
Under flera års tid har jag fått höra att jag är det ena efter det andra och att allt är mitt fel.
Jag har fått ta konsekvenser för vad andra har sagt och gjort ... fått stå till svars. Fått ta skuld för allt negativt även om jag inte har haft med saken att göra.
I många år har jag undrat varför ingen tycker om mig?
Varför alla alltid har nåt ont att säga om mig?
Är jag verkligen en sån usel person?
Det gick tom så långt att jag försökte bli den som min dåvarande sambo ville att jag skulle bli eftersom jag inte dög åt honom. Jag verkligen försökte men lyckades inte för han blev aldrig nöjd.
Och varje gång man frågade honom varför så fick han svaret... jag väntar o hoppas fortfarande.
Jag vet att jag har fel och brister, vem har inte det? Men inte fan förtjänar jag att få ta all jävla skit från alla! Känner mig som det svarta fåret..
Känner mig ganska förvirrad och sårad!
och väldigt ensam ...
Det var inte längesen jag kände att jag inte förtjänade att leva längre, att tom mina barn skulle få det bättre utan mig.
Jag gjorde inget dumt, för jag skulle aldrig kunna svika mina barn på det viset, skulle/kommer aldrig avsluta mitt liv utan jag kommer vänta tills Gud säger att det är min tur att gå!
Allt känns hopplöst, känns som att alla är emot mig.
Hur ska jag ta mig ur detta?? Kommer jag bli lycklig igen?
kommer jag få må bra någongång??
Med detta säger jag Hej då!!
fredag 20 september 2013
Fredag igen
Nu har jag inte uppdaterat på ett tag så jag tycker det är dags nu :)
Det har hänt mycket sen sist och det bästa av allt är att jag och flickorna ska flytta!!
Det sker i slutet av oktober men var säger jag inte, bara de som ska/får veta vet om det ....
Så nu spanar jag in lite nya möbler som måste inhandlas och det älskar jag. Tycker det ska bli jätte kul att köpa nya saker och inreda lägenheten, det kommer bli så snyggt och stilrent.
Gillar inte när det är för många saker, varken på golvet eller på väggarna.
Visst finns det vissa saker som har vart/är jobbiga just nu .... men det tänker jag inte gå in på just nu!
Igår kom min älskade mamma på besök och sov över för jag hade psykolog tid idag :)
Det märks att det börjar gå mot sitt slut hos honom eftersom det inte finns så mycket att prata om längre.. Kanske blir annorlunda när jag har flyttat för det är väl då allt kommer ...
Alla känslor och alla tankar..
Jag har inte många tider kvar nu men fick höra idag att när den sista tiden är kommen så blir det inte bara ett tvärt slut utan jag kommer få tider men inte lika ofta :)
Det känns tryggt eftersom man aldrig vet vad som händer.
Just det.. Mamma sov ju över för att passa lillan, vi kunde inte prata igår eftersom ..... var här och när hon och jag gick till affären så kände jag att jag inte ville gå hem för jag har inte pratat med henne på över två veckor :(
Och idag gick vi ner till Vc och så fick jag henne att följa med hem, vi pratade och pratade. Men sen var hon tvungen att åka hem, suck!
Det kändes skönt att prata utan att behöva bli störd eller behöva tänka på vad man sa utan att någon skulle bli sur och arg för att man säger vissa saker.
Jag tror på yttrandesfrihet men det är inget som har funnits i mitt liv de senaste åren ;(
Nu blir det soffhäng :)
Tack för mig ha en bra kväll kram
Det har hänt mycket sen sist och det bästa av allt är att jag och flickorna ska flytta!!
Det sker i slutet av oktober men var säger jag inte, bara de som ska/får veta vet om det ....
Så nu spanar jag in lite nya möbler som måste inhandlas och det älskar jag. Tycker det ska bli jätte kul att köpa nya saker och inreda lägenheten, det kommer bli så snyggt och stilrent.
Gillar inte när det är för många saker, varken på golvet eller på väggarna.
Visst finns det vissa saker som har vart/är jobbiga just nu .... men det tänker jag inte gå in på just nu!
Igår kom min älskade mamma på besök och sov över för jag hade psykolog tid idag :)
Det märks att det börjar gå mot sitt slut hos honom eftersom det inte finns så mycket att prata om längre.. Kanske blir annorlunda när jag har flyttat för det är väl då allt kommer ...
Alla känslor och alla tankar..
Jag har inte många tider kvar nu men fick höra idag att när den sista tiden är kommen så blir det inte bara ett tvärt slut utan jag kommer få tider men inte lika ofta :)
Det känns tryggt eftersom man aldrig vet vad som händer.
Just det.. Mamma sov ju över för att passa lillan, vi kunde inte prata igår eftersom ..... var här och när hon och jag gick till affären så kände jag att jag inte ville gå hem för jag har inte pratat med henne på över två veckor :(
Och idag gick vi ner till Vc och så fick jag henne att följa med hem, vi pratade och pratade. Men sen var hon tvungen att åka hem, suck!
Det kändes skönt att prata utan att behöva bli störd eller behöva tänka på vad man sa utan att någon skulle bli sur och arg för att man säger vissa saker.
Jag tror på yttrandesfrihet men det är inget som har funnits i mitt liv de senaste åren ;(
Nu blir det soffhäng :)
Tack för mig ha en bra kväll kram
torsdag 12 september 2013
Redan Torsdag
Och jag är fortfarande jätte sjuk :( fast febern är borta...
Jag verkligen hatar att vara förkyld, speciellt när det slår lock för öronen, jag blir så yrslig då ...
Och nu har jag blivit illamående oxå, usch för att vara sjuk....
Lider verkligen med de som är mycket sjukare än mig, som verkligen kämpar för att bli friska men som ändå kanske förlorar kampen.
Jag borde inte klaga men ibland måste man få göra det... Och jag klagar även för de som verkligen verkligen är sjuka..
http://www.expressen.se/gt/de-manifesterar-mot-valdet-det-ar-akut/
Fy fan säger jag bara... att det aldrig tar slut... :(
Jag verkligen hatar att vara förkyld, speciellt när det slår lock för öronen, jag blir så yrslig då ...
Och nu har jag blivit illamående oxå, usch för att vara sjuk....
Lider verkligen med de som är mycket sjukare än mig, som verkligen kämpar för att bli friska men som ändå kanske förlorar kampen.
Jag borde inte klaga men ibland måste man få göra det... Och jag klagar även för de som verkligen verkligen är sjuka..
http://www.expressen.se/gt/de-manifesterar-mot-valdet-det-ar-akut/
Fy fan säger jag bara... att det aldrig tar slut... :(
måndag 9 september 2013
Måndag igen då
Va händer med tiden egentligen? Tycker att veckorna går jätte fort nu för tiden..
Har ju haft sjuka barn, förra veckan. De är iofs fortfarande förkylda och jag kände oxå att jag höll på att få nåt. Ser man på, vaknade inatt av att jag hade ont i halsen.
Där dök förkylningen på mig med och jag som inte brukar bli sjuk ;(
Det har tagit tid för den att bryta ut denna gången. Min kropp funkar ju som så , att antingen blir jag sjuk eller så ligger det latent hos mig och sen blir jag frisk men inte denna gången. Lika bra att få ut skiten så man blir frisk igen.
Men skulle inte ha tagit nässprayen innan jag gick till mötet känner jag nu.
Jo just det.. Mötet!
Snart så , ett möte till och ett besked är det klappat o klart. Kanske inte riktigt så jag ville att det skulle sluta men för att saker och ting ska få en förändring så gör man vad man kan och måste, eller hur??
Det kändes bra i alla fall. Och det är skönt att veta att man inte är ensam i allt detta.
Nu får ni hålla tummarna för mig :)
Nu blir det soffhäng för jag känner mig jätte sjuk :(
Har ju haft sjuka barn, förra veckan. De är iofs fortfarande förkylda och jag kände oxå att jag höll på att få nåt. Ser man på, vaknade inatt av att jag hade ont i halsen.
Där dök förkylningen på mig med och jag som inte brukar bli sjuk ;(
Det har tagit tid för den att bryta ut denna gången. Min kropp funkar ju som så , att antingen blir jag sjuk eller så ligger det latent hos mig och sen blir jag frisk men inte denna gången. Lika bra att få ut skiten så man blir frisk igen.
Men skulle inte ha tagit nässprayen innan jag gick till mötet känner jag nu.
Jo just det.. Mötet!
Snart så , ett möte till och ett besked är det klappat o klart. Kanske inte riktigt så jag ville att det skulle sluta men för att saker och ting ska få en förändring så gör man vad man kan och måste, eller hur??
Det kändes bra i alla fall. Och det är skönt att veta att man inte är ensam i allt detta.
Nu får ni hålla tummarna för mig :)
Nu blir det soffhäng för jag känner mig jätte sjuk :(
fredag 6 september 2013
Fredag o kraftig ångest
http://www.vardguiden.se/Tema/Psykisk-ohalsa/Angest/
Inga känningar hade jag i morse när jag vaknade! Men pang sa det bara.
Börjar med natten.
Vaknade av att jag låg på rygg o det får jag inte göra med tanke på min skada. Men man kan ju inte hjälpa hur man sover eller hur?
Men iaf... jag vaknade av att jag inte kunde röra mig o det kändes som att hela hjärnan hade lagt sig i bakhuvet men med några rörelser för att mjuka upp allt så var det bara att somna om..
Drack mitt kaffe o gjorde det jag brukar göra men sen sa det bara pang. Kände att nacken o bakhuvet började spöka o sen kom illamående, yrsel men åt precis som vanligt. Men alla känningar blev bara värre o värre. Plus att jag började svettas.
Under dessa känningar kände jag att hjärtklappningarna kom på besök o då
insåg jag att jag har fått en kraftig ångestattack o den håller fortfarande i sig så jag mår fan inte bra nu.
Gäller bara att försöka tänka positivt o komma ner i varv o även låta ångestattacken ha sin gång. Hur obehagligt det än må vara!
Det är som sagt mycket som händer o det underlättar ju inte precis när man har svår ångest!
Denna vecka har vart katastrof. Mycket negativt som har hänt så det är inte så konstigt att jag fick detta idag :-(
Hoppas att det går över snart.. jag brukar alltid bli ledsen o gråta efteråt.. varför vet jag inte men det brukar kännas bättre i alla fall..
Snälla Gud ge mig styrka för att allt ska bli bra o jag slipper alla dessa negativa känningar plus allt annat som händer!
måndag 2 september 2013
Måndag igen då!
Att helgerna ska gå så fort.. man hinner inte komma ner i varv innan det är ny vecka!
Min stora flicka hade ont i halsen igår o imorse när hon vaknade kände jag på halsen... svullen som f*n va hon men ingen feber.
Ringde skolan för att säga att hon är gemma idag och Vc för en akut tid men jag skulle avvakta.
Själv har jag en förkylning som inte riktigt bryter ut så man är ju trött o typ täppt o torr i näsan, ingen hit.
Wiplashskadan gjorde sig påmind nu när jag duschade lillan.
Så ligger jag i sängen o förflyttar mig till soffan för att vila nacken. Vill inte ta värktablett, det gör jag bara när det blir hemskt!
Jag har bara dammsugningen kvar men den kan vänta lite.. Det är ju inte så att råttorna försvinner av sig själv :-D
Jag fattar inte hur det kan bli så skitit under en helg. Jag städar alltid på fredagarna för att slippa under helgen.
Idag är en sån där dag då man tänker och känner mycket!
Känner mig lite ledsen pga situationen o ensam men det är ju en del av livet. Vissa relationer funkar andra inte.
Finns vissa saker som jag inte förstår. Troligtvis kommer jag aldrig göra det eftersom man inte får några riktiga svar på sina frågor utan mer gåtor till svar!
Och när man inte förstår och vill ha en förklaring så får man inte det!
Hur ska man förstå då??
Det är ju inte så att jag fattar trögt precis. Men sluta prata i gåtor. Prata i klarspråk, va rak och få mig förstå!
Eller är jag trög??
Ha en bra dag
fredag 30 augusti 2013
En tur!!
Jag har min psykolog att tacka för att jag har nåt ett mål av några!!
Det fanns flera anledningar till att jag tog kontakt med sjukvården.
Ville ha en förändring i mitt liv.
En förändring som jag inte trodde jag klarade av att göra själv, visste inte eller förstod inte varför jag blev dålig, varför jag inte ville vara bland folk mm.
Varför jag hela tiden var orolig..
Det vet jag idag!
Det har tagit tid och jag har lång tid kvar men jag har kommit en bit på vägen.
Mitt första mål var att åka spårvagn o buss o det gör jag idag. Visst kan jag få känningar på att bli dålig men jag hanterar det på ett positivt sätt.
Jag fortsätter min resa att åka kollektivt. Det kanske tar en halvtimma längre men det är det värt :-D
Mitt nästa mål är att inte hamna i den negativa cirkeln men som det ser ut just nu så måste det ske en drastisk förändring annars kommer jag alltid vara kvar där..
Så till idag:
Jag hade en dejt på Backaplan med min son.
Det innebar att jag var tvungen att åka spårvagn, igen och det gick bra.
Så stolt över mig själv.
Fast jag är inte så där jätte tänd på att åka kollektivt men jag måste.
Jag ska träffa min son snart igen för vi ska luncha på stan ♥
Han är ju i den åldern då kompisarna kommer i första hand och det accepterar jag. Han vet vart jag finns om det skulle vara nåt och att han alltid är välkommen hem till mig ...
Visst känner jag att jag saknar honom varje dag men när jag träffade honom blev jag tårögd, saknaden är enorm. Tur att det finns telefon. Och att vi inte bor så långt ifrån varandra.
Nu ska jag hänga lite ;-) för att komma ner i varv..
Sanningens ord!!
Nu har jag fått nog, all denna jävla kritik och negativitet ...
Jag är inte sämre bara för att jag tycker annorlunda eller gör annorlunda!
Vi bor i ett land där vi kvinnor har yttrandesfrihet och tillgång till egna åsikter!
Jag har rätt till att tycka o tänka vad jag vill ...
Utan att man ska bli utsatt för kritik eller silent treatment.
Det sistnämda är det värsta jag vet!!
För det är så provocerande...
Allt jag gör ifrågasätts eller kritiseras.
Jag är en egen individ, jag kommer aldrig förändras för varken din eller någon annans skull..
Jag fattar mina egna beslut, visar det sig att det kanske inte va det bästa även om det kändes så just då så är det fortfarande mitt beslut, inte ditt.
Inte konstigt att jag är ledsen, arg och känner mig värdelös varje dag, det finns ju inget jag gör rätt!
Om jag vill berätta vad jag känner eller hur jag uppfattar saker o ting så har jag rätt till att uttrycka mig utan att få höra en massa negativa saker! Eller få skuld för allt!
Jag vet att jag har mina negativa sidor, mina fel och brister (jag är enbart mänsklig) men jag försöker arbeta med dom o få bort dom men när man bara får kritik för minsta lilla är det fan inte lätt!
Det har ju gått så långt nu att jag tror på att det inte finns nåt som är bra med mig.
Jag försöker tänka positivt, försöker bygga upp mitt självförtoende och självkänsla men det rycks bort lika fort igen!
Jag försöker visa att jag också har bra sidor, att jag också är en bra människa men det syns tydligen inte!
Jag gör saker för att få höra att jag är omtyckt och respekterad och jag frågar finns om det nåt positivt med mig så får jag bara höra "jag vet inte, kan inte tänka på det nu"
... bekräftelse är viktig för mig för jag vill inte att höra att jag gör/säger fel saker!
Vill inte va ovän, jag orkar inte, jag mår bara ännu sämre :'(
Kontrollbehovet ska vi inte ens nämna!!
När folk ger mig beröm eller komplimang tror jag inte på dom utan jag tror de ljuger, att de bara säger så för att vara "tyckasyndomhenne" snäll!!
Som sagt jag vet hur jag har varit men jag vet varför nu.
Jag förstår varför jag har gjort som jag har gjort och sagt o det rättfärdigar inget men jag har bett om ursäkt.
Det är inte lätt för mig att aldrig få göra mig hörd, det som är så viktigt för mig att prata.
Det går så långt att kroppen exploderar till slut, jag måste ju hålla inne på allt och i praktiken funkar det inte så, man måste prata.
Jag har fått mina sammanbrott men jag anser att jag har haft skäl till det.
Hela mitt liv har rasat, har ingen trygghet i tillvaron, ingen tillit till folk, känner mig allmänt kass i alla ämnen.
Jag vet att detta kommer ta tid att förändra o bygga upp mitt liv igen och jag hoppas verkligen att jag inte tappar kämparglöden mer men just nu känns det hopplöst!
Har ju så mycket annat att arbeta med, ångesten o diagnosen.. och nu detta!
Skam den som ger sig!
onsdag 28 augusti 2013
Fått nog ;(
Nu har det gått så långt att jag har fått nog...Men jag kämpar vidare, jag är en stark person som förtjänar lycka i mitt liv.
Det har jag inte idag (förutom mina barn) men jag strävar efter det och jag kommer få det.
Men det är inte lätt att ta sig ur en sån situation som jag har idag. Går inte in på detaljer just nu men det kommer troligtvis när jag är redo..
Det är tack vare mina barn och mina mål som gör att jag kämpar vidare.
En dag ska jag kunna säga att jag lever även för min egna skull och barnen. Vill dock inte att de ska få höra att de är skälet idag för då kanske de känner press och stress för att inte göra fel, att få mig ledsen mm.
Till en liten del så lever jag för mig själv o det jag vet att jag kan åstadkomma :)
Jag tror de flesta känner så någongång i livet, att allt är hopplöst, att det bara är motgångar och att man lever för sina barn.
Men jag har iaf tagit tag i det och det gör mig till en stark person :)
Bevis nog tycker jag!
Var på möte idag och det gick bra .. alltid skönt när man kan finna förtroende för myndigheter.
Nu väntar jag bara på besked från Samverkansteamet men de har ju precis kommit tillbaka från semester och det finns tydligen många som har skickat remiss dit..
Jag är inte ensam i det.
Idag satt vi även å pratade om sjukersättning, typ bli sjukpensionär..
Mitt svar blev:
I helvete heller.. Jag tänker inte bli stämplad sjuk resten av mitt liv... Jag vill iaf försöka arbeta. Funkar det inte så funkar det pga wiplashskadan och diskbråcket men jag har iaf försökt då...
Även om det känns så just idag att jag inte vill arbeta med tanke på allt som händer runt omkring men jag måste se framåt oxå, kan inte bara se i nuet.
Visst finns det unga sjukpensionärer men det finns alltid skäl till varför man blir det och det säger jag inget om för det har inte jag med att göra.
Och jag kan inte svara för nån annan eller kritisera de för det för som sagt det finns alltid skäl, bra skäl till det. Vem vet jag kanske själv blir det..
Vi pratade även om bostadsbristen i Göteborg, hur svårt det är att få lägenhet.
Och jag har ju insett det att jag kommer aldrig på fötter om jag ska bo kvar här, jag mår inte bra av detta.
Har även funderat på att flytta från stan men det är inte så lätt det heller med tanke på att jag har barn.
Nu ska jag umgås med mina barn för jag har saknat dom under mötet <3
O älskade mamma kommer på besök sen....
kram
Det har jag inte idag (förutom mina barn) men jag strävar efter det och jag kommer få det.
Men det är inte lätt att ta sig ur en sån situation som jag har idag. Går inte in på detaljer just nu men det kommer troligtvis när jag är redo..
Det är tack vare mina barn och mina mål som gör att jag kämpar vidare.
En dag ska jag kunna säga att jag lever även för min egna skull och barnen. Vill dock inte att de ska få höra att de är skälet idag för då kanske de känner press och stress för att inte göra fel, att få mig ledsen mm.
Till en liten del så lever jag för mig själv o det jag vet att jag kan åstadkomma :)
Jag tror de flesta känner så någongång i livet, att allt är hopplöst, att det bara är motgångar och att man lever för sina barn.
Men jag har iaf tagit tag i det och det gör mig till en stark person :)
Bevis nog tycker jag!
Var på möte idag och det gick bra .. alltid skönt när man kan finna förtroende för myndigheter.
Nu väntar jag bara på besked från Samverkansteamet men de har ju precis kommit tillbaka från semester och det finns tydligen många som har skickat remiss dit..
Jag är inte ensam i det.
Idag satt vi även å pratade om sjukersättning, typ bli sjukpensionär..
Mitt svar blev:
I helvete heller.. Jag tänker inte bli stämplad sjuk resten av mitt liv... Jag vill iaf försöka arbeta. Funkar det inte så funkar det pga wiplashskadan och diskbråcket men jag har iaf försökt då...
Även om det känns så just idag att jag inte vill arbeta med tanke på allt som händer runt omkring men jag måste se framåt oxå, kan inte bara se i nuet.
Visst finns det unga sjukpensionärer men det finns alltid skäl till varför man blir det och det säger jag inget om för det har inte jag med att göra.
Och jag kan inte svara för nån annan eller kritisera de för det för som sagt det finns alltid skäl, bra skäl till det. Vem vet jag kanske själv blir det..
Vi pratade även om bostadsbristen i Göteborg, hur svårt det är att få lägenhet.
Och jag har ju insett det att jag kommer aldrig på fötter om jag ska bo kvar här, jag mår inte bra av detta.
Har även funderat på att flytta från stan men det är inte så lätt det heller med tanke på att jag har barn.
Nu ska jag umgås med mina barn för jag har saknat dom under mötet <3
O älskade mamma kommer på besök sen....
kram
tisdag 20 augusti 2013
Stressig morgon!
I morse har det verkligen vart stress.. Stora flickan började skolan och man måste åka spårvagn dit och lilla tjejen skulle till tandläkaren tio minuter innan skolstart.
När jag lämnade av stora tjejen så blev hon ledsen och ville att jag skulle stanna men jag hade ingen möjlighet till det eftersom lillan skulle till tandläkaren, (var tvungen att ta vagnen tillbaka) tur att det kom en skolvärdinna som tog hand om henne. Jag lämnade henne med kraftigt dåligt samvete ;(
Får gottgöra det sen när hon har kommit hem......
Jag förstår henne också , helt ny skola men jag såg att det fanns andra barn som hon känner där och jag vet att vissa av hennes gamla klasskamrater går där med, så helt ensam är hon inte...
Puh!!
Det gick inte så bra hos tandläkaren denna gången, hon ville inte gapa. Anledningen till att vi ska dit är för att hon ska slappna av och lära sig att det inte är så hemskt att gå dit..
Hon har tandläkarskräck till en liten del...
Själv känner jag mig inte lika ledsen idag.. Fick en kommentar på bloggen igår där det står att det tar ungefär ett år att sörja efter en separation.. det var lång tid tycker jag!
Men det är säkert värt tiden och eftersom jag fick veta detta så känner jag mig mer motiverad till att inte låta det ta så lång tid... För det har jag inte tid med.
Men å andra sidan måste man låta tiden ha sin gång!!!
För att inte återgå till sörjandet.
Lite lagom besviken på leveranstiden på mina saker som jag har beställt... Det har gått en vecka idag o fick ett meddelande i onsdags att mitt paket är på väg till mig..
Men var har det tagit vägen då??
Ha en underbar dag i solen ;)
När jag lämnade av stora tjejen så blev hon ledsen och ville att jag skulle stanna men jag hade ingen möjlighet till det eftersom lillan skulle till tandläkaren, (var tvungen att ta vagnen tillbaka) tur att det kom en skolvärdinna som tog hand om henne. Jag lämnade henne med kraftigt dåligt samvete ;(
Får gottgöra det sen när hon har kommit hem......
Jag förstår henne också , helt ny skola men jag såg att det fanns andra barn som hon känner där och jag vet att vissa av hennes gamla klasskamrater går där med, så helt ensam är hon inte...
Puh!!
Det gick inte så bra hos tandläkaren denna gången, hon ville inte gapa. Anledningen till att vi ska dit är för att hon ska slappna av och lära sig att det inte är så hemskt att gå dit..
Hon har tandläkarskräck till en liten del...
Själv känner jag mig inte lika ledsen idag.. Fick en kommentar på bloggen igår där det står att det tar ungefär ett år att sörja efter en separation.. det var lång tid tycker jag!
Men det är säkert värt tiden och eftersom jag fick veta detta så känner jag mig mer motiverad till att inte låta det ta så lång tid... För det har jag inte tid med.
Men å andra sidan måste man låta tiden ha sin gång!!!
För att inte återgå till sörjandet.
Lite lagom besviken på leveranstiden på mina saker som jag har beställt... Det har gått en vecka idag o fick ett meddelande i onsdags att mitt paket är på väg till mig..
Men var har det tagit vägen då??
Ha en underbar dag i solen ;)
måndag 19 augusti 2013
Sammanfattning av helgen
Visst har jag hört vissa av hans låtar o de har vart hyfsade.
Men va jag blev besviken. En bra låt och det var Mellolåten Heartbreak hotel.
När vi skulle åka hem började det regna en del men det var ju väntat...
Mitt ex var ju med och kollade på Götaplatsen, för lillans skull..
Vi har kommit överens om att han ska vara här när det är hans helg eftersom hon är så mammig, hon vill inte vara utan mig alls... Och jag är inte redo att släppa henne än heller... sen är det lite andra saker som tillkommer!
Vi är bättre vänner nu än när vi var tillsammans :) Konstigt hur saker och ting fungerar egentligen. Hur allt löser sig!!!
I lördags var jag lite ledsen, jag sörjer ju fortfarande separationen. Tror att det kommer ta tid att komma över detta men det får ta den tid det behöver.
Har ju så mycket annat runt omkring så saker och ting blir ju inte lättare då men jag får ändå ser det positivt :)
Jag lever och mår bra!
Likaså mina barn :)
Hela förmiddagen har jag suttit i samtal men nu har jag fixat allt annat när det gäller min stora flicka och hon har kommit in på skolan där hon ska gå ... Hon började i sin gamla skola i torsdags, en dag gick hon där :) så hon har fått en dag extra i skolan.. haha
Idag har jag ont i nacken, inte alls kul men det tillhör ju mitt liv oxå tyvärr...
Ha en underbar dag alla sköna läsare!!!
tisdag 13 augusti 2013
Jävla skit
Tjejen har bott hos mig nu jätte länge men det jag skrev på pappret är att det var från och med 1 augusti för då hade det blivit typ godkänt av hennes far...
Fick ett typ hatbrev från Skatteverket idag...
Jag vet att eftersom hon är minderårig så måste båda skriva på, vi har även gemensam vårdnad, tyvärr!
Deadline är 23/8 så innan dess får jag troligtvis inte veta om det är påskrivet eller inte...
Jag tror inte att han kommer göra det... men jag kan ha fel.. får hoppas det.. :/
Om han inte skriver på så ska skatteverket göra en utredning om hon ska bli folkbokförd här eller inte, när fan fick de den rättigheten??
Och om de beslutar sig för att göra det så är det deras datum som gäller, hallå??
Vi pratar om en flicka som har skolplikt....
Sen fick jag ett annat brev, där jag ska ut i arbetslivet, hallå jag är sjukskriven och jag väntar på att få svar från min remiss från Samverkansteamet...
När ska allt bli lugnt för mig??
Jag orkar inte mer nu... Hur mycket motgångar ska man få??
Ensamstående mamma som bearbetar allt, konsekvenserna pga sitt förflutna... (diagnos)
Hur mycket tror folk att man orkar egentligen?
Nybliven singel...
Blääää!!!
Nu ska jag bli ännu tuffare bara för det... Den som kastar skit på mig nu kan kyssa min röv...
För nu bryr jag mig inte om nåt annat förutom mig själv och mina barn... o de personer som är värda att vara delaktiga i mitt liv och det jag vill ha ut av livet!
Allt och alla andra kan dra åt helvete!!!
Ps de som jag raderar från Facebook är inte delaktiga i mitt liv mer... :)
o de som stannar har en plats hos mig...
Fick ett typ hatbrev från Skatteverket idag...
Jag vet att eftersom hon är minderårig så måste båda skriva på, vi har även gemensam vårdnad, tyvärr!
Deadline är 23/8 så innan dess får jag troligtvis inte veta om det är påskrivet eller inte...
Jag tror inte att han kommer göra det... men jag kan ha fel.. får hoppas det.. :/
Om han inte skriver på så ska skatteverket göra en utredning om hon ska bli folkbokförd här eller inte, när fan fick de den rättigheten??
Och om de beslutar sig för att göra det så är det deras datum som gäller, hallå??
Vi pratar om en flicka som har skolplikt....
Sen fick jag ett annat brev, där jag ska ut i arbetslivet, hallå jag är sjukskriven och jag väntar på att få svar från min remiss från Samverkansteamet...
När ska allt bli lugnt för mig??
Jag orkar inte mer nu... Hur mycket motgångar ska man få??
Ensamstående mamma som bearbetar allt, konsekvenserna pga sitt förflutna... (diagnos)
Hur mycket tror folk att man orkar egentligen?
Nybliven singel...
Blääää!!!
Nu ska jag bli ännu tuffare bara för det... Den som kastar skit på mig nu kan kyssa min röv...
För nu bryr jag mig inte om nåt annat förutom mig själv och mina barn... o de personer som är värda att vara delaktiga i mitt liv och det jag vill ha ut av livet!
Allt och alla andra kan dra åt helvete!!!
Ps de som jag raderar från Facebook är inte delaktiga i mitt liv mer... :)
o de som stannar har en plats hos mig...
måndag 12 augusti 2013
En tanke jag fick
Jag håller ju på att bearbeta allt från det förflutna och alla konsekvenser man kan få när man har vart utsatt...
Nu är det ju så att jag har precis blivit singel, ska jag bearbeta det med ... Det tillhör ju nu mitt förflutna med ju eftersom det tog slut under tiden jag gör detta..
Skulle vi inte ha gjort det nu skulle han ju tillhöra min framtid!
Eller om vi skulle ha gjort slut efter min bearbetning så skulle det ju ändå ingå i min framtid, eller?
Men ändå ingå i mitt förflutna..
Kom o tänka på detta nu och fick helt andra tankar och känslor..
Känner mig dock lite förvirrad just nu.. det är ju inte lika lätt att skriva exakt det man får upp i hjärnan, jag hoppas bara att ni förstår vad jag menar..
För det gör ni va???
Bara en tanke jag fick....
Go natt alla
Nu är det ju så att jag har precis blivit singel, ska jag bearbeta det med ... Det tillhör ju nu mitt förflutna med ju eftersom det tog slut under tiden jag gör detta..
Skulle vi inte ha gjort det nu skulle han ju tillhöra min framtid!
Eller om vi skulle ha gjort slut efter min bearbetning så skulle det ju ändå ingå i min framtid, eller?
Men ändå ingå i mitt förflutna..
Kom o tänka på detta nu och fick helt andra tankar och känslor..
Känner mig dock lite förvirrad just nu.. det är ju inte lika lätt att skriva exakt det man får upp i hjärnan, jag hoppas bara att ni förstår vad jag menar..
För det gör ni va???
Bara en tanke jag fick....
Go natt alla
;(
Idag är jag ledsen!
Alla känslor översvämmar och jag vaknade av att jag grät i sömnen... Och det innebär att jag förtränger allt när jag är vaken och så kommer det på natten iställe...
Så idag kommer jag känna mig sjuk och trött för det gör jag alltid när jag har vart ledsen och gråtit...
Önskade att jag kunde skriva allt här men det kan jag inte, känner att jag måste lätta mitt hjärta.
Psykologtid har jag väl i veckan antar jag, minns dock inte när bara. Måste kolla upp det.. :)
Det är inte lätt att få veta att man inte är äskad längre och nu när jag känner detta så minns jag tillbaka till min barndom, hur övergiven jag kände mig.
Och samma känslor har jag idag... skrev ju ett annat inlägg om separation och hur man relaterar till sin barndom och om man kände sig trygg eller inte, även övergiven.
Hur man då tar en separation i vuxen ålder... Allt har med sin barndom att göra, konstigt egentligen tycker jag!
Skulle jag inte fått veta allt detta så skulle jag kanske inte känna så här och relatera så mycket, vem vet?
Önskade att jag kunde spola fram tiden så att jag slapp allt detta eller vrida tillbaka klockan och göra allt annorlunda...
Varför kan man inte sluta älska någon när man vet att det inte är ömsesidigt?
Varför måste allt vara så komplicerat??
Varför kan man inte bara tänka på allt negativt med personen istället?
Nä, det får bli ännu en dag där man förtränger alla känslor och försöka hålla huvudet högt, har ju mina flickor att tänka på :)
Mina tre barn är mina tre stora kärlekar <3
Alla känslor översvämmar och jag vaknade av att jag grät i sömnen... Och det innebär att jag förtränger allt när jag är vaken och så kommer det på natten iställe...
Så idag kommer jag känna mig sjuk och trött för det gör jag alltid när jag har vart ledsen och gråtit...
Önskade att jag kunde skriva allt här men det kan jag inte, känner att jag måste lätta mitt hjärta.
Psykologtid har jag väl i veckan antar jag, minns dock inte när bara. Måste kolla upp det.. :)
Det är inte lätt att få veta att man inte är äskad längre och nu när jag känner detta så minns jag tillbaka till min barndom, hur övergiven jag kände mig.
Och samma känslor har jag idag... skrev ju ett annat inlägg om separation och hur man relaterar till sin barndom och om man kände sig trygg eller inte, även övergiven.
Hur man då tar en separation i vuxen ålder... Allt har med sin barndom att göra, konstigt egentligen tycker jag!
Skulle jag inte fått veta allt detta så skulle jag kanske inte känna så här och relatera så mycket, vem vet?
Önskade att jag kunde spola fram tiden så att jag slapp allt detta eller vrida tillbaka klockan och göra allt annorlunda...
Varför kan man inte sluta älska någon när man vet att det inte är ömsesidigt?
Varför måste allt vara så komplicerat??
Varför kan man inte bara tänka på allt negativt med personen istället?
Nä, det får bli ännu en dag där man förtränger alla känslor och försöka hålla huvudet högt, har ju mina flickor att tänka på :)
Mina tre barn är mina tre stora kärlekar <3
fredag 9 augusti 2013
Tänkte jag skull berätta
Nu när jag går hos psykolog och läkare så har jag fått veta varför jag är som jag är..
Jag har fått diagnoserna GAD = generaliserat ångestsyndrom, fobisk personlighetstörning och det innebär att jag har social fobi, panikångestattacker och nedstämdhet. (nedstämdheten har försvunnit sen jag fick veta varför jag är som jag är)
Det är inte lätt att leva med detta men nu vet jag i a f varför och jag arbetar med det. Och som sagt har jag kommit en lång bit på vägen men det är för att jag är så motiverad till att bli "frisk"
Anledningen till att jag har allt detta är för att jag levt i ett misshandlat förhållande, där personen ifråga verkligen gjorde mig illa... Kan säga som så här att jag är glad att jag lever idag... :)
Och när jag var utsatt var det från 1997 fram till 2003 så det har gått många år innan jag blev dålig.
Därför vill jag att tjejer/kvinnor läser varningssignalerna innan det är försent ...
De hittar ni här:
http://www.varningstecken.n.nu/
Känner ni igen nåt av det så lämna personen ifråga på en gång.. Så ni inte faller offer för en sån man.
Nu vet jag att det finns även tjejer/kvinnor som är likadana, det är inte bara män så de kan oxå läsa detta :)
När jag lämnade så trodde jag aldrig att det skulle bli såna konsekvenser, hade aldrig hört talas om detta innan, trodde att allt var över när man väl hade lämnat men så är det inte, det kan ta flera år innan kroppen och psyket reagerar.
Frågade ju läkaren igår och hon sa att vissa får konsekvenser medan andra inte får det...
Det är kroppens sätt att reagera på nåt som inte har vart normalt och så började hon förklara om folk som har vart med om krig eller annat övergrepp...
De flesta som har vart utsatta får konsekvenser och jag önskade att jag inte var en av dom.
För det har förstört så mycket i mitt liv.
Nu är det bara positivt tänkande som gäller och det har funkat hittills.
Saker och ting tar tid men när jag väl har hittat motivationen mm så vill jag att allt ska ske på en gång..
Det funkar inte så men jag vet att det kommer bli bra, bättre än innan.
Nu blir det tvättstugan .. hej svejs :)
Jag har fått diagnoserna GAD = generaliserat ångestsyndrom, fobisk personlighetstörning och det innebär att jag har social fobi, panikångestattacker och nedstämdhet. (nedstämdheten har försvunnit sen jag fick veta varför jag är som jag är)
Det är inte lätt att leva med detta men nu vet jag i a f varför och jag arbetar med det. Och som sagt har jag kommit en lång bit på vägen men det är för att jag är så motiverad till att bli "frisk"
Anledningen till att jag har allt detta är för att jag levt i ett misshandlat förhållande, där personen ifråga verkligen gjorde mig illa... Kan säga som så här att jag är glad att jag lever idag... :)
Och när jag var utsatt var det från 1997 fram till 2003 så det har gått många år innan jag blev dålig.
Därför vill jag att tjejer/kvinnor läser varningssignalerna innan det är försent ...
De hittar ni här:
http://www.varningstecken.n.nu/
Känner ni igen nåt av det så lämna personen ifråga på en gång.. Så ni inte faller offer för en sån man.
Nu vet jag att det finns även tjejer/kvinnor som är likadana, det är inte bara män så de kan oxå läsa detta :)
När jag lämnade så trodde jag aldrig att det skulle bli såna konsekvenser, hade aldrig hört talas om detta innan, trodde att allt var över när man väl hade lämnat men så är det inte, det kan ta flera år innan kroppen och psyket reagerar.
Frågade ju läkaren igår och hon sa att vissa får konsekvenser medan andra inte får det...
Det är kroppens sätt att reagera på nåt som inte har vart normalt och så började hon förklara om folk som har vart med om krig eller annat övergrepp...
De flesta som har vart utsatta får konsekvenser och jag önskade att jag inte var en av dom.
För det har förstört så mycket i mitt liv.
Nu är det bara positivt tänkande som gäller och det har funkat hittills.
Saker och ting tar tid men när jag väl har hittat motivationen mm så vill jag att allt ska ske på en gång..
Det funkar inte så men jag vet att det kommer bli bra, bättre än innan.
Nu blir det tvättstugan .. hej svejs :)
Finally friday
Igår var man ju hos läkaren och blev sjukskriven två månader till...
Eftersom jag har vart borta från arbetslivet sen 2009 så har läkaren och psykologen skickat en remiss till Samverkansteamet och de är tillbaka v 35.
Det är nu bara att hålla tummarna på att jag får komma med, det skulle inte finnas nåt bättre än att få komma ut i arbetslivet igen :)
Det är rehabilitering och det är många som samarbetar, psykolog, läkare, arbetsförmedlingen, försäkringskassan m. fl.
Frågade läkaren igår varför jag har blivit som jag har blivit och det beror på att jag inte har bearbetat allt sen jag lämnade honom och det gjorde jag 2001 men helt 2003.
Och kroppen har försvarat sig mot allt och nu när jag inte lever så längre så kommer allt upp på ytan.
Tänk att det ska behöva gå så många år innan kroppen och psyket reagerar på sitt dåvarande levnadssätt...
Jaja som sagt , jag har kommit en lång bit på vägen och jag är mer motiverad än nånsin :)
Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och äta klart för jag och lillan ska ut en sväng strax :)
Ha en underbar dag alla sköna läsare
Eftersom jag har vart borta från arbetslivet sen 2009 så har läkaren och psykologen skickat en remiss till Samverkansteamet och de är tillbaka v 35.
Det är nu bara att hålla tummarna på att jag får komma med, det skulle inte finnas nåt bättre än att få komma ut i arbetslivet igen :)
Det är rehabilitering och det är många som samarbetar, psykolog, läkare, arbetsförmedlingen, försäkringskassan m. fl.
Frågade läkaren igår varför jag har blivit som jag har blivit och det beror på att jag inte har bearbetat allt sen jag lämnade honom och det gjorde jag 2001 men helt 2003.
Och kroppen har försvarat sig mot allt och nu när jag inte lever så längre så kommer allt upp på ytan.
Tänk att det ska behöva gå så många år innan kroppen och psyket reagerar på sitt dåvarande levnadssätt...
Jaja som sagt , jag har kommit en lång bit på vägen och jag är mer motiverad än nånsin :)
Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och äta klart för jag och lillan ska ut en sväng strax :)
Ha en underbar dag alla sköna läsare
onsdag 7 augusti 2013
Onsdag
Då har halva veckan gått.... Idag ska jag lämna stora hjärtat hos farmor för de ska träffas ett par dagar, saknaden efter henne börjar krypa på mig sakta men säkert...
Har ju vart med henne hela sommaren, sen midsommar, bara ett par enstaka dagar som hon har vart borta...
Imorgon blir det läkarbesök för att förlänga min sjukskrivning... Det är inte kul alls...
Men det är ju ett måste...
Wiplash skada, diskbråck och allt annat som händer i mitt liv underlättar ju inte läkningstiden precis.
Och all denna jävla stress!
Nu blir det att städa undan det sista för att sen göra i ordning för stora <3
kram
Har ju vart med henne hela sommaren, sen midsommar, bara ett par enstaka dagar som hon har vart borta...
Imorgon blir det läkarbesök för att förlänga min sjukskrivning... Det är inte kul alls...
Men det är ju ett måste...
Wiplash skada, diskbråck och allt annat som händer i mitt liv underlättar ju inte läkningstiden precis.
Och all denna jävla stress!
Nu blir det att städa undan det sista för att sen göra i ordning för stora <3
kram
tisdag 6 augusti 2013
Tisdag då´ra
Fortfarande översvämning av tankar och känslor men det börjar kännas lite lättare :)
Man säger ju att tiden läker alla sår men denna gången kommer det att ta lång tid eftersom jag älskar han så mycket än...
När jag träffade honom kände jag på en gång att han var den Rätta, tiden stannade när jag var med honom och hade fjärilar i magen och så har jag aldrig känt innan <3
Så kunde jag även känna när det var som jobbigast mellan oss.. Bara att titta på honom och fick alla dessa underbara pirriga känslor...
Och så kan jag känna än idag när jag tittar på honom fastän det är över mellan oss...
Det är väl det som är det jobbigaste med hela situationen, att alla känslor finns kvar!
Visst fanns det perioder då jag funderade på om jag verkligen älskade honom men insåg att det gör jag men att det var tvungen att bli en förändring...
Allt kändes mycket bättre när det var en paus för då visste jag att vi kunde lösa det men nu när det är över så finns det inget oss mer och det gör ont...
Men livet är inte rättvist...
Frågar mig själv än om jag verkligen kommer överleva detta??
På nåt sätt är jag glad att det hände nu än senare, kanske skulle bli jobbigare då??
Och nu arbetar jag så mycket med mig själv och jag har kommit en lång bit på vägen sen februari
Lika bra att ta tjuren vid hornen och fortsätta arbeta med mig själv och bearbeta det jobbiga så när jag är "klar" så blir det till det bästa, eller????
Ingen lugn och ro här inte ;)
Kram kram
Man säger ju att tiden läker alla sår men denna gången kommer det att ta lång tid eftersom jag älskar han så mycket än...
När jag träffade honom kände jag på en gång att han var den Rätta, tiden stannade när jag var med honom och hade fjärilar i magen och så har jag aldrig känt innan <3
Så kunde jag även känna när det var som jobbigast mellan oss.. Bara att titta på honom och fick alla dessa underbara pirriga känslor...
Och så kan jag känna än idag när jag tittar på honom fastän det är över mellan oss...
Det är väl det som är det jobbigaste med hela situationen, att alla känslor finns kvar!
Visst fanns det perioder då jag funderade på om jag verkligen älskade honom men insåg att det gör jag men att det var tvungen att bli en förändring...
Allt kändes mycket bättre när det var en paus för då visste jag att vi kunde lösa det men nu när det är över så finns det inget oss mer och det gör ont...
Men livet är inte rättvist...
Frågar mig själv än om jag verkligen kommer överleva detta??
På nåt sätt är jag glad att det hände nu än senare, kanske skulle bli jobbigare då??
Och nu arbetar jag så mycket med mig själv och jag har kommit en lång bit på vägen sen februari
Lika bra att ta tjuren vid hornen och fortsätta arbeta med mig själv och bearbeta det jobbiga så när jag är "klar" så blir det till det bästa, eller????
Ingen lugn och ro här inte ;)
Kram kram
http://www.youtube.com/watch?v=LBAdv8mZ7cg
Jag älskar verkligen musik och nu när det är som det är så lyssnar jag på lite deprimerande musik men av nån konstig anledning brukar det kännas bättre ;)
Jag älskar verkligen musik och nu när det är som det är så lyssnar jag på lite deprimerande musik men av nån konstig anledning brukar det kännas bättre ;)
måndag 5 augusti 2013
Måndag då!!
Vilken dag det var igår... Hade häcken full...
Eftersom min stora flicka har flyttat hem så var jag tvungen att fixa så att hon fick ett eget rum så nu har flickorna var sitt rum tills jag får en lägenhet.
Var inne på Boplats förra veckan och pratade med de och de sa att man måste vara registrerad där i minst tre år innan man får erbjudande på lägenhet. Har även pratat med olika bostadsbolag och de säger samma sak, måste vara registrerad där och att de bara går i turordning.
Vi har löst boendet tills vidare iaf :)
Mitt ex har jag hjälp mig jätte mycket med lägenheten och lite annat smått och gott.. Är glad att vi är vänner iaf oavsett hur jobbigt det är ;(
Det är mycket sorg i mitt liv nu.. Trodde inte att det skulle göra så ont som det gör för har ju haft det på känn och har ju pratat om det så länge men vad brukar man säga??
"man vet inte vad man har, vem man har tills man förlorar det/den"
Och det stämmer till 100 procent.
Även psykologen sa att jag måste sörja men jag har inte haft tid innan utan allt kommer nu.
Min lilla flicka säger till mig "mamma va inte ledsen, det går över"
Hon är så gosig <3
Och då säger jag till henne "ibland måste man vara ledsen för att man ska må bättre"
Jag funkar så iaf...
Det jag saknar mest med hela situationen är att känna mig älskad och saknad. Saknar den där tryggheten på kvällen när man ska sova.
Sen vi började åka bort och jag har sovit ensam i sängen så har jag sovit jätte dåligt, har vaknat varannan till varje timma... Sömnproblem kallas det.
"Hur just du upplever en separation beror på vad du har för erfarenheter med dig. Om du som liten kände dig älskad och trygg, eller hjälplös och övergiven, spelar en avgörande roll.
Förenklat kan man säga att du, om du kände dig trygg och älskad, har en grundläggande känsla av tillit med dig. Du kan fortfarande känna sorg i en separation, men du har en tillit till att saker och ting ordnar sig.
Om du kände dig otrygg och övergiven som liten drog du förmodligen slutsatsen (som barn gör) att felet låg hos dig. Då spelar det ingen roll att du är vuxen och intellektuellt vet bättre – du känner dig förmodligen övergiven. Och misslyckad och dålig… Du har kommit i kontakt med känslor som du har burit sedan du var barn, men upplever dem nu som om det var något nytt.
De flesta inser inte att separationen har fört dem i kontakt med gamla begravda känslor som färgar upplevelsen av den aktuella separationen (ungefär som färgampuller ibland används som stöldskydd och färgar sedlarna om någon försöker stjäla dem).
Om separationen drar upp oläkta sår i ljuset kan det vara svårare attkomma
vidare. Men vi utvecklas hela livet. En del har lyckats att läka såren i
efterhand, exempelvis genom psykoterapi eller goda nära relationer
senare i livet. Då behöver inte gamla känslor återkomma i en separation.
Separationen kan också vara en ny möjlighet att i efterhand läka gamla sår. En inkapslad varböld behöver tömmas på var för att kunna läka, det är på samma sätt med inkapslade känslor. De behöver lösas upp (inte täckas över) för att du ska kunna lämna detta bakom dig och gå vidare.
Om du täcker över det du känner, kanske genom att inte tillåta dig att känna utan låtsas att du mår bättre än du gör, då bär du det vidare tills nästa gång känslan återkommer i en liknande situation. "
(text från Psykologiguiden)
Det stämmer faktiskt ...
Jag har mycket sorg från min barndom men det är inget jag tänker skriva om här för det tillhör mitt förflutna men det kan vara en anledning till att jag tar detta så hårt för jag har aldrig gjort det innan.
Har haft tre långa förhållanden, detta var det tredje och de två första led jag inte alls.
Konstigt hur man funkar egentligen....
Har även ringt till skolan idag för min stora flicka, de skickar anmälan men rektorn trodde inte att det fanns plats men å andra sidan är det första dagen sen semestern så vi får väl se... kan ju finnas barn som har flyttat så vi får väl hålla tummarna. Annars kommer hon till en annan skola där många av hennes kompisar oxå går så skolgång kommer inte vara några problem :)
Nu väntar jag på papper från adressändringen trodde de skulle komma förra veckan men icke sa nicke..
Om man skulle kicka igång dagen så att man inte tänker och känner för mycket...
Kram kram
Eftersom min stora flicka har flyttat hem så var jag tvungen att fixa så att hon fick ett eget rum så nu har flickorna var sitt rum tills jag får en lägenhet.
Var inne på Boplats förra veckan och pratade med de och de sa att man måste vara registrerad där i minst tre år innan man får erbjudande på lägenhet. Har även pratat med olika bostadsbolag och de säger samma sak, måste vara registrerad där och att de bara går i turordning.
Vi har löst boendet tills vidare iaf :)
Mitt ex har jag hjälp mig jätte mycket med lägenheten och lite annat smått och gott.. Är glad att vi är vänner iaf oavsett hur jobbigt det är ;(
Det är mycket sorg i mitt liv nu.. Trodde inte att det skulle göra så ont som det gör för har ju haft det på känn och har ju pratat om det så länge men vad brukar man säga??
"man vet inte vad man har, vem man har tills man förlorar det/den"
Och det stämmer till 100 procent.
Även psykologen sa att jag måste sörja men jag har inte haft tid innan utan allt kommer nu.
Min lilla flicka säger till mig "mamma va inte ledsen, det går över"
Hon är så gosig <3
Och då säger jag till henne "ibland måste man vara ledsen för att man ska må bättre"
Jag funkar så iaf...
Det jag saknar mest med hela situationen är att känna mig älskad och saknad. Saknar den där tryggheten på kvällen när man ska sova.
Sen vi började åka bort och jag har sovit ensam i sängen så har jag sovit jätte dåligt, har vaknat varannan till varje timma... Sömnproblem kallas det.
"Hur just du upplever en separation beror på vad du har för erfarenheter med dig. Om du som liten kände dig älskad och trygg, eller hjälplös och övergiven, spelar en avgörande roll.
Förenklat kan man säga att du, om du kände dig trygg och älskad, har en grundläggande känsla av tillit med dig. Du kan fortfarande känna sorg i en separation, men du har en tillit till att saker och ting ordnar sig.
Om du kände dig otrygg och övergiven som liten drog du förmodligen slutsatsen (som barn gör) att felet låg hos dig. Då spelar det ingen roll att du är vuxen och intellektuellt vet bättre – du känner dig förmodligen övergiven. Och misslyckad och dålig… Du har kommit i kontakt med känslor som du har burit sedan du var barn, men upplever dem nu som om det var något nytt.
De flesta inser inte att separationen har fört dem i kontakt med gamla begravda känslor som färgar upplevelsen av den aktuella separationen (ungefär som färgampuller ibland används som stöldskydd och färgar sedlarna om någon försöker stjäla dem).
Om separationen drar upp oläkta sår i ljuset kan det vara svårare att
Separationen kan också vara en ny möjlighet att i efterhand läka gamla sår. En inkapslad varböld behöver tömmas på var för att kunna läka, det är på samma sätt med inkapslade känslor. De behöver lösas upp (inte täckas över) för att du ska kunna lämna detta bakom dig och gå vidare.
Om du täcker över det du känner, kanske genom att inte tillåta dig att känna utan låtsas att du mår bättre än du gör, då bär du det vidare tills nästa gång känslan återkommer i en liknande situation. "
(text från Psykologiguiden)
Det stämmer faktiskt ...
Jag har mycket sorg från min barndom men det är inget jag tänker skriva om här för det tillhör mitt förflutna men det kan vara en anledning till att jag tar detta så hårt för jag har aldrig gjort det innan.
Har haft tre långa förhållanden, detta var det tredje och de två första led jag inte alls.
Konstigt hur man funkar egentligen....
Har även ringt till skolan idag för min stora flicka, de skickar anmälan men rektorn trodde inte att det fanns plats men å andra sidan är det första dagen sen semestern så vi får väl se... kan ju finnas barn som har flyttat så vi får väl hålla tummarna. Annars kommer hon till en annan skola där många av hennes kompisar oxå går så skolgång kommer inte vara några problem :)
Nu väntar jag på papper från adressändringen trodde de skulle komma förra veckan men icke sa nicke..
Om man skulle kicka igång dagen så att man inte tänker och känner för mycket...
Kram kram
söndag 4 augusti 2013
Jobbigt
Idag är en sån där dag då sorgen kommer över mig ;(
Men när man går igenom en separation så måste man få sörja oxå men jag gillar det inte alls. Vill inte visa mig svag.
Det gör fruktansvärt ont idag för allt har kommit in i min lilla hjärna. Har insett att det verkligen är slut och det är både jobbigt och smärtsamt!
Saknar tryggheten på kvällen, saknar att få höra att man är älskad.
Även om jag har mina barn så känner jag mig fruktansvärd ensam....
Men det är väl bara att fortsätta hålla huvudet högt och göra det bästa av det hela... eller hur??
Det finns en glad nyhet iaf trots all sorg.. Min stora flicka har beslutat sig för att flytta hem :)
Nu är det bara allt pappers arbete som en återstår och det kommer ju inte bli världens lättaste ..
Det var helt okej för hennes far att flytta hit men resterande kommer inte funka så lätt, tyvärr!
Jaja det löser sig det med hoppas jag :)
Med alla problem finns det oftast lösningar ...
Nä nu blir det brunch.. har direkt matlust men äta bör man annars dör man !!!
Men när man går igenom en separation så måste man få sörja oxå men jag gillar det inte alls. Vill inte visa mig svag.
Det gör fruktansvärt ont idag för allt har kommit in i min lilla hjärna. Har insett att det verkligen är slut och det är både jobbigt och smärtsamt!
Saknar tryggheten på kvällen, saknar att få höra att man är älskad.
Även om jag har mina barn så känner jag mig fruktansvärd ensam....
Men det är väl bara att fortsätta hålla huvudet högt och göra det bästa av det hela... eller hur??
Det finns en glad nyhet iaf trots all sorg.. Min stora flicka har beslutat sig för att flytta hem :)
Nu är det bara allt pappers arbete som en återstår och det kommer ju inte bli världens lättaste ..
Det var helt okej för hennes far att flytta hit men resterande kommer inte funka så lätt, tyvärr!
Jaja det löser sig det med hoppas jag :)
Med alla problem finns det oftast lösningar ...
Nä nu blir det brunch.. har direkt matlust men äta bör man annars dör man !!!
tisdag 23 juli 2013
Dagen är snart...
Slut, vi har vart ute sen 10 i morse. Då gick vi till torget för att handla och eftersom jag vill ha den där deon "Axe for her" så var jag inne i alla såna affärer som säljer sånt men ingen hade det...
Suck!
Flickorna blev nöjda i alla fall fast lillan ville lämna tillbaka sin skor.... :)
Träffade snubben förut för han hämtade lite som han skulle låna så körde han oss till Ica kvantum för att jag inte hade gett upp om min deon men tro fan att den var slut där .... Suck igen!
Dagen i sig har vart underbar, lite varmt men det är ju sommar.. Jag och lillan gick ut på gården så hon fick leka och jag sola :)
När jag träffade snubben kändes det jätte konstigt, många känslor, blandade känslor... Känner mig ganska förvirrad just nu...
Jag saknar honom det gör jag men inte på det sätt som jag trodde att jag skulle göra.
Jag älskar honom men även det känns det annorlunda...
Känner att jag inte vill förlora honom men att det kommer nog inte funka (att vi bor ihop... )
Känner mig lite rädd om jag ska vara ärlig, inte för att bo själv eller ta hand om allt själv men att det finns en stor risk att jag kommer förlora honom. Har ju ingen aning om vad han känner eller tänker för sist var det antingen eller, slut eller paus..
Vi båda kanske drar ut på det, väntar på att den andra ska säga att det är slut, jag vet inte..
Det enda jag vet är att jag är väldigt förvirrad...
Usch det var änna jobbigt att skriva detta, känner att gråten är på väg.
Har ju inte gråtit än, låter jätte töntigt, jag vet men det brukar kännas bättre efteråt :)
Imorgon ska jag till psykologen och det ska bli skönt att få prata av sig... Det är ju egentligen inte det jag ska göra utan det är KTB jag håller på med, typ....
Nä nu orkar jag inte skriva mer.. istället för att sitta här och deppa ihop ska jag fortsätta städa för att sen umgås med mina flickor <3
Tack och hej!!
Suck!
Flickorna blev nöjda i alla fall fast lillan ville lämna tillbaka sin skor.... :)
Träffade snubben förut för han hämtade lite som han skulle låna så körde han oss till Ica kvantum för att jag inte hade gett upp om min deon men tro fan att den var slut där .... Suck igen!
Dagen i sig har vart underbar, lite varmt men det är ju sommar.. Jag och lillan gick ut på gården så hon fick leka och jag sola :)
När jag träffade snubben kändes det jätte konstigt, många känslor, blandade känslor... Känner mig ganska förvirrad just nu...
Jag saknar honom det gör jag men inte på det sätt som jag trodde att jag skulle göra.
Jag älskar honom men även det känns det annorlunda...
Känner att jag inte vill förlora honom men att det kommer nog inte funka (att vi bor ihop... )
Känner mig lite rädd om jag ska vara ärlig, inte för att bo själv eller ta hand om allt själv men att det finns en stor risk att jag kommer förlora honom. Har ju ingen aning om vad han känner eller tänker för sist var det antingen eller, slut eller paus..
Vi båda kanske drar ut på det, väntar på att den andra ska säga att det är slut, jag vet inte..
Det enda jag vet är att jag är väldigt förvirrad...
Usch det var änna jobbigt att skriva detta, känner att gråten är på väg.
Har ju inte gråtit än, låter jätte töntigt, jag vet men det brukar kännas bättre efteråt :)
Imorgon ska jag till psykologen och det ska bli skönt att få prata av sig... Det är ju egentligen inte det jag ska göra utan det är KTB jag håller på med, typ....
Nä nu orkar jag inte skriva mer.. istället för att sitta här och deppa ihop ska jag fortsätta städa för att sen umgås med mina flickor <3
Tack och hej!!
Första natten
God morgon!
Natten har vart skit kass, har vaknat flera gånger efter kl 12, typ varannan timma och sen varje timma!
Jag är inte van att sova utan min snubbe, som inte är min snubbe direkt längre, vi har tagit en paus ;(
Vet inte riktigt va det innebär för jag har aldrig haft det förut, det har alltid vart antingen eller.
Jag anser att man är tillsammans men ändå inte...
Hur funkar det egentligen??
Vet inte vad dagen har att bjuda på idag, först ska vi till Frölunda Torg och handla, funderar på att åka o bada och sola :)
Nu blir det ännu mer kaffe ha en underbar dag alla sköna läsare <3
Natten har vart skit kass, har vaknat flera gånger efter kl 12, typ varannan timma och sen varje timma!
Jag är inte van att sova utan min snubbe, som inte är min snubbe direkt längre, vi har tagit en paus ;(
Vet inte riktigt va det innebär för jag har aldrig haft det förut, det har alltid vart antingen eller.
Jag anser att man är tillsammans men ändå inte...
Hur funkar det egentligen??
Vet inte vad dagen har att bjuda på idag, först ska vi till Frölunda Torg och handla, funderar på att åka o bada och sola :)
Nu blir det ännu mer kaffe ha en underbar dag alla sköna läsare <3
måndag 22 juli 2013
Allt klart
Då har man tvättat och packat.. Nu väntar jag bara på min mor och mellersta hjärta så vi kan åka till Frölunda :)
Det känns skit tungt just nu men det är som det är .... Gråten värker bara bakom ögonlocken men jag vill inte gråta, vill inte visa mig svag!!!
Detta är ett bra beslut och vi är överens, det kan ju knappas bli sämre, bara bättre...
Måste tänka så, så att jag inte bryter ihop...
Gjorde det en gång för många många år sen, jag slutade äta, sov inget, slutade älska mig själv...
Det visade sig att jag var djup deprimerad. Sakta men säkert så kom jag tillbaka och läkte.
Jag sa det till min mamma sist jag åkte till Skåne att jag är skit rädd för att jag ska hamna där igen och då fick jag svaret " det gör du inte för du är så medveten nu"
Det är sant, det är jag.. Oavsett hur jobbigt det har vart och är nu så kommer jag aldrig hamna där igen ...
Jag har mina barn som ger mig styrka och alla planer som jag har nu, finns inget som kan ta det ifrån mig.
Och allt annat positivt som händer just nu. Även motgångarna som råder.
Kanske är bra att allt kommer på en gång?
Jag menar.... Positivt och negativt så får man göra det bästa och se det positiva i det negativa, hänger ni med???
Svamlar bara, många tankar och känslor just nu..
Det kommer bli bra...
Vem vet ... vi kanske hittar tillbaka till varandra och får ett ännu bättre förhållande?
Eller så går det åt helvete, skulle det göra det så har vi i alla fall gjort allt för att lösa problemen..
Finna nästan alltid nåt positivt i det negativa, iaf i mitt tänkande :)
Då är det bara städningen kvar så att det är städat när han kommer hem så han slipper tänka på det :)
kram
Det känns skit tungt just nu men det är som det är .... Gråten värker bara bakom ögonlocken men jag vill inte gråta, vill inte visa mig svag!!!
Detta är ett bra beslut och vi är överens, det kan ju knappas bli sämre, bara bättre...
Måste tänka så, så att jag inte bryter ihop...
Gjorde det en gång för många många år sen, jag slutade äta, sov inget, slutade älska mig själv...
Det visade sig att jag var djup deprimerad. Sakta men säkert så kom jag tillbaka och läkte.
Jag sa det till min mamma sist jag åkte till Skåne att jag är skit rädd för att jag ska hamna där igen och då fick jag svaret " det gör du inte för du är så medveten nu"
Det är sant, det är jag.. Oavsett hur jobbigt det har vart och är nu så kommer jag aldrig hamna där igen ...
Jag har mina barn som ger mig styrka och alla planer som jag har nu, finns inget som kan ta det ifrån mig.
Och allt annat positivt som händer just nu. Även motgångarna som råder.
Kanske är bra att allt kommer på en gång?
Jag menar.... Positivt och negativt så får man göra det bästa och se det positiva i det negativa, hänger ni med???
Svamlar bara, många tankar och känslor just nu..
Det kommer bli bra...
Vem vet ... vi kanske hittar tillbaka till varandra och får ett ännu bättre förhållande?
Eller så går det åt helvete, skulle det göra det så har vi i alla fall gjort allt för att lösa problemen..
Finna nästan alltid nåt positivt i det negativa, iaf i mitt tänkande :)
Då är det bara städningen kvar så att det är städat när han kommer hem så han slipper tänka på det :)
kram
söndag 21 juli 2013
Sanningen är den....
Att vi separerar, det funkar inte längre. Varför går jag inte in på men det är inte alltid saker och ting blir som man vill!
Huvudsaken är att man har försökt i alla fall och det har vi gjort, då pratar jag inte om några veckor utan månader!
Just nu är det jätte illa mellan oss (det är inte så att vi bråkar men det är väldigt spänt, vi pratar knappt med varandra) och förhoppningsvis så blir det lugnare, för lillans skull.
De små liven förstår ju mer än vad vi tror!
Hon ska inte behöva må dåligt för att vi är som vi är just nu.
Därför åker jag hem till min bror idag och bor där tills jag får nåt eget och förhoppningsvis så blir det snart!
Och på torsdag åker jag och lillan med min mamma ner till Skåne för att få komma ner i varv, jag är ju ganska ledsen just nu så jag behöver nån som finns där!
Är så glad att jag har mina barn, de är verkligen mitt liv mina små hjärtan.
Oavsett hur jobbigt det kan vara så kan man bara titta på de eller höra de skratta, höra deras röst så finns det inga bekymmer i världen!
Min kärlek till de går inte att beskriva i ord, de är det bästa som har hänt mig och de får mig att känna glädje och lycka!
Ha en underbar dag alla sköna
Huvudsaken är att man har försökt i alla fall och det har vi gjort, då pratar jag inte om några veckor utan månader!
Just nu är det jätte illa mellan oss (det är inte så att vi bråkar men det är väldigt spänt, vi pratar knappt med varandra) och förhoppningsvis så blir det lugnare, för lillans skull.
De små liven förstår ju mer än vad vi tror!
Hon ska inte behöva må dåligt för att vi är som vi är just nu.
Därför åker jag hem till min bror idag och bor där tills jag får nåt eget och förhoppningsvis så blir det snart!
Och på torsdag åker jag och lillan med min mamma ner till Skåne för att få komma ner i varv, jag är ju ganska ledsen just nu så jag behöver nån som finns där!
Är så glad att jag har mina barn, de är verkligen mitt liv mina små hjärtan.
Oavsett hur jobbigt det kan vara så kan man bara titta på de eller höra de skratta, höra deras röst så finns det inga bekymmer i världen!
Min kärlek till de går inte att beskriva i ord, de är det bästa som har hänt mig och de får mig att känna glädje och lycka!
Ha en underbar dag alla sköna
torsdag 18 juli 2013
Ibland...
Önskar jag att man bara kan knäppa med fingrarna så är allt klart!
Men har ju insett att det inte funkar så ...
Nu går jag bara å väntar på besked så det blir som jag vill... Den dagen kommer men vill att den ska vara här NU!!!
Jag har inget tålamod heller för att vänta.. Då blir det ju ännu värre...
Och var kom tröttheten ifrån?? Det är en sak att man blir trött efter maten men nu blev jag det efter duschen. Kanske är uttråkad??
Jag vill ju göra nåt men det är ingen som vill hänga på och dessutom ska mitt stora hjärta åka snart, igen.
Vill åka och titta på nya möbler och lite annan inredning eftersom det är som det är !!!!
ha en underbar dag :)
Men har ju insett att det inte funkar så ...
Nu går jag bara å väntar på besked så det blir som jag vill... Den dagen kommer men vill att den ska vara här NU!!!
Jag har inget tålamod heller för att vänta.. Då blir det ju ännu värre...
Och var kom tröttheten ifrån?? Det är en sak att man blir trött efter maten men nu blev jag det efter duschen. Kanske är uttråkad??
Jag vill ju göra nåt men det är ingen som vill hänga på och dessutom ska mitt stora hjärta åka snart, igen.
Vill åka och titta på nya möbler och lite annan inredning eftersom det är som det är !!!!
ha en underbar dag :)
måndag 15 juli 2013
Tillbaka till verkligheten
Ja då är man tillbaka.. vet inte om jag ska skratta eller gråta för jag vet vad som står på schemat nu!
Mycket arbete, helst skulle jag vilja att allt var klart men eftersom det inte bara är jag som styr det så kommer det ta tid och det är ju brist på vissa saker här i Göteborg ;(
Fick ett givande meddelande i helgen som gjorde att jag började sväva på moln och började planera för framtiden. Om jag får som jag vill nu så blir det att jag åker till Skåne (ofta) för att ta tag i vissa saker.
Åker till Skåne kommer jag göra ändå för jag trivs där nere, planerna är att jag ska åka nästa torsdag igen... Skulle helst denna torsdag med men den respekt jag har så kan jag inte göra det.
Hunden som vi fick har vi lämnat tillbaka, det gick inte, han gnällde alldeles för mycket. Kunde inte lämna honom två sekunder utan att han började gnälla.
Eftersom jag tog med mig barnen ner till Skåne och lämnade snubben hemma i fem dagar så blev hunden väldigt beroende av honom och gnällde ännu mer när han försvann.. Nä sånt orkade jag inte med..
Han var ju trots 6 år gammal och jag har inte tid att lära honom eftersom det är så mycket nu.
Har inte många dagar kvar på min "semester"
Det är nåt som jag ser framemot :)
Just det.. åkte upp till akuten igår för jag hade fått sån kattallergi på natten tills igår. Jag kunde inte öppna ögonen och fick låna lillans medicin för att kunna andas..
När jag kommer upp till akuten hade de flesta symtom redan försvunnit men de såg att jag var svullen runt ögonen och att jag andades tungt men det enda dom skrev ut var starkare allergitabletter och kortison men ingen bricanyl...tur att man inte ska åka dit på ett tag :)
Nu blir det lite surf i soffan och invänta mig dotter :)
Have fun <3
Mycket arbete, helst skulle jag vilja att allt var klart men eftersom det inte bara är jag som styr det så kommer det ta tid och det är ju brist på vissa saker här i Göteborg ;(
Fick ett givande meddelande i helgen som gjorde att jag började sväva på moln och började planera för framtiden. Om jag får som jag vill nu så blir det att jag åker till Skåne (ofta) för att ta tag i vissa saker.
Åker till Skåne kommer jag göra ändå för jag trivs där nere, planerna är att jag ska åka nästa torsdag igen... Skulle helst denna torsdag med men den respekt jag har så kan jag inte göra det.
Hunden som vi fick har vi lämnat tillbaka, det gick inte, han gnällde alldeles för mycket. Kunde inte lämna honom två sekunder utan att han började gnälla.
Eftersom jag tog med mig barnen ner till Skåne och lämnade snubben hemma i fem dagar så blev hunden väldigt beroende av honom och gnällde ännu mer när han försvann.. Nä sånt orkade jag inte med..
Han var ju trots 6 år gammal och jag har inte tid att lära honom eftersom det är så mycket nu.
Har inte många dagar kvar på min "semester"
Det är nåt som jag ser framemot :)
Just det.. åkte upp till akuten igår för jag hade fått sån kattallergi på natten tills igår. Jag kunde inte öppna ögonen och fick låna lillans medicin för att kunna andas..
När jag kommer upp till akuten hade de flesta symtom redan försvunnit men de såg att jag var svullen runt ögonen och att jag andades tungt men det enda dom skrev ut var starkare allergitabletter och kortison men ingen bricanyl...tur att man inte ska åka dit på ett tag :)
Nu blir det lite surf i soffan och invänta mig dotter :)
Have fun <3
lördag 13 juli 2013
Go morron lördag
Hade en bra kväll igår.. Det var kul att träffa nya folk ...
Det blev inte så sent, var hemma redan klockan 23 och det kändes skönt..
Ännu skönare nu när man vaknade på morgonen utan att vara bakfull :)
Tycker det är så jobbigt att vara bakfull får jag får alltid ångest på det men som sagt ... har inte vart det sen innan påsk! Jo midsommardagen :)
Och jag dricker inte så mycket alkohol heller längre när det är fest eller annat eftersom jag tänker på morgondagen..
Det var skönt att få lite egentid igår, uppskattar den korta tiden, betydde så mycket :)
Nu blir det lite mer kaffe så man kan starta dagen.. Det är redan varmt så det får väl bli en tripp till sjön sen...
Ha en underbar dag och glöm inte att smörja in er med solkräm och drick mycket vatten ...
Det blev inte så sent, var hemma redan klockan 23 och det kändes skönt..
Ännu skönare nu när man vaknade på morgonen utan att vara bakfull :)
Tycker det är så jobbigt att vara bakfull får jag får alltid ångest på det men som sagt ... har inte vart det sen innan påsk! Jo midsommardagen :)
Och jag dricker inte så mycket alkohol heller längre när det är fest eller annat eftersom jag tänker på morgondagen..
Det var skönt att få lite egentid igår, uppskattar den korta tiden, betydde så mycket :)
Nu blir det lite mer kaffe så man kan starta dagen.. Det är redan varmt så det får väl bli en tripp till sjön sen...
Ha en underbar dag och glöm inte att smörja in er med solkräm och drick mycket vatten ...
fredag 12 juli 2013
Kl 14:44
Har precis kommit tillbaka från stranden, va härligt det va och bada fötterna.
Jag har blivit en riktig badkruka, ett dopp kan jag ta men inte mer. Badade inte idag eftersom jag har skäl till att inte göra det :)
Då har man fixat barnvakt några timmar ikväll, det ska bli så skönt att få egentid, behöver det känner jag .... Inte bara jag utan även min lilla flicka! Vi måste få sakna varandra lite <3
Få träffa lite folk ....
Just det, fick en hund, en liten en.. 6 år är han.. Men han är nog den gnälligaste hunden jag har träffat.
Man kan inte ens gå på toa eller gå ner till tvättstugan utan att han gnäller. Då pratar jag inte om att skälla eller morra, gnäller.. Det är skit jobbigt.
Man kan inte gå någonstans och det är lite trist. Inte ens när man ska handla kan man låta bli att stressa eftersom han gnäller så...
Annars är det en jätte söt och snäll hund :)
Men jag tål inte sånt..
Äta lite mat och sen sätta lite färg på ögonen för det blir grillning i kväll nånstans ..
Kramizar
Jag har blivit en riktig badkruka, ett dopp kan jag ta men inte mer. Badade inte idag eftersom jag har skäl till att inte göra det :)
Då har man fixat barnvakt några timmar ikväll, det ska bli så skönt att få egentid, behöver det känner jag .... Inte bara jag utan även min lilla flicka! Vi måste få sakna varandra lite <3
Få träffa lite folk ....
Just det, fick en hund, en liten en.. 6 år är han.. Men han är nog den gnälligaste hunden jag har träffat.
Man kan inte ens gå på toa eller gå ner till tvättstugan utan att han gnäller. Då pratar jag inte om att skälla eller morra, gnäller.. Det är skit jobbigt.
Man kan inte gå någonstans och det är lite trist. Inte ens när man ska handla kan man låta bli att stressa eftersom han gnäller så...
Annars är det en jätte söt och snäll hund :)
Men jag tål inte sånt..
Äta lite mat och sen sätta lite färg på ögonen för det blir grillning i kväll nånstans ..
Kramizar
torsdag 11 juli 2013
God morgon
I natt har jag sovit jätte bra förutom att jag fick svårt att andas, är ju på besök där dom har katter och heltäckningsmattor och jag är jätte allergisk mot katter ;(
Har inte haft några problem innan denna gången men så bytte jag rum och det utlöste allergin !!
Det får bli en tripp till akuten idag så jag får rätt medicin för så här ska det inte vara.
Fast nu mår jag bra men nu är jag inte i det rummet ....
När jag har tagit upp det med läkaren hemma så säger de bara att jag ska ta receptfria allergitabletter fyra dagar innan jag ska åka.
Att jag kan vara så allergisk mot katter men inte mot nåt annat pälsdjur, konstigt!
Hörde på radion att det är inte kattpälsen man är allergisk mot utan deras saliv.
För ett par månader sen fick jag en allergisk chock, tungan började klias och svullna upp, vad det berodde på vet jag inte men då var det bara att ringa 112.
Kroppen måste väl reagera på saker och ting med som psyket gör när man har vart utsatt.
Jag är så glad för att fått min diagnos för nu vet jag vad jag måste göra och hur jag ska göra det för att bli av med skiten eller iaf lära mig att hantera allt.
Det är mycket arbete men det är det värt för allt kan bara bli bättre :) och jag har redan kommit en lång bit på vägen. På så kort tid.
Idag verkar vädret bli mycket bättre än igår så det blir att sitta i solen, får väl packa en picknick och sätta mig i parken med lillan så hon får leka av sig ;)
Nu kaffe så man vaknar till liv
Ha en bra dag alla sköna
Har inte haft några problem innan denna gången men så bytte jag rum och det utlöste allergin !!
Det får bli en tripp till akuten idag så jag får rätt medicin för så här ska det inte vara.
Fast nu mår jag bra men nu är jag inte i det rummet ....
När jag har tagit upp det med läkaren hemma så säger de bara att jag ska ta receptfria allergitabletter fyra dagar innan jag ska åka.
Att jag kan vara så allergisk mot katter men inte mot nåt annat pälsdjur, konstigt!
Hörde på radion att det är inte kattpälsen man är allergisk mot utan deras saliv.
För ett par månader sen fick jag en allergisk chock, tungan började klias och svullna upp, vad det berodde på vet jag inte men då var det bara att ringa 112.
Kroppen måste väl reagera på saker och ting med som psyket gör när man har vart utsatt.
Jag är så glad för att fått min diagnos för nu vet jag vad jag måste göra och hur jag ska göra det för att bli av med skiten eller iaf lära mig att hantera allt.
Det är mycket arbete men det är det värt för allt kan bara bli bättre :) och jag har redan kommit en lång bit på vägen. På så kort tid.
Idag verkar vädret bli mycket bättre än igår så det blir att sitta i solen, får väl packa en picknick och sätta mig i parken med lillan så hon får leka av sig ;)
Nu kaffe så man vaknar till liv
Ha en bra dag alla sköna
Torsdag kväll
Har haft en toppen dag idag trots att solen har gömt sig bakom molnen alldeles för mycket men nu sägs det att värmen ska komma :)
Då innebär det att sola och sola lite mer och komplettera det med brun utan sol :)
snart bär det hem igen och då kommer man tillbaka till verkligheten men till skillnad från innan så mår jag toppen för alla förändringar som kommer att ske, jag kommer verkligen växa (igen) som person o det finns ingen som kan stoppa mig nu .. är så nöjd med mina beslut och bara tanken på hur mitt liv kommer att bli efter alla omständigheter mm så blir jag mer motiverad för att det ska hända.
Det var längesen jag hade detta lyckorus...
kram på er alla fina läsare <3 ett hjärta till er
Då innebär det att sola och sola lite mer och komplettera det med brun utan sol :)
snart bär det hem igen och då kommer man tillbaka till verkligheten men till skillnad från innan så mår jag toppen för alla förändringar som kommer att ske, jag kommer verkligen växa (igen) som person o det finns ingen som kan stoppa mig nu .. är så nöjd med mina beslut och bara tanken på hur mitt liv kommer att bli efter alla omständigheter mm så blir jag mer motiverad för att det ska hända.
Det var längesen jag hade detta lyckorus...
kram på er alla fina läsare <3 ett hjärta till er
onsdag 10 juli 2013
Uppdatering!!
Jag måste börja blogga igen men den senaste tiden har jag haft så mycket.
Har haft barnen jätte mycket de senaste veckorna :)
Jag och barnen åkte och hälsade på min mamma och hennes hjärta ett par dagar och det var då jag fattade mitt slutgiltiga beslut och jag trivs med det!
Kommer berätta mer om det när det blir officiellt :)
Nu är det bara det praktiska kvar. Och jag hoppas att det går fort!
Nu har jag fått besked iaf vad jag "lider" av... och det är ganska mycket, tur att det är sånt som man kan bearbeta :)
Det har jag börjat arbeta med och det kan bara bli bättre.
Jag har blivit målmedveten och jag kommer inte ge mig förrän jag har fått vad jag vill ha och göra :)
Visst kommer det bli tufft men i slutändan kommer det bli bra, kanske till och med bättre än bra!
Just det , jag har blivit viljestark :)
Nu finns det inget som kan stoppa mig...
Ha en bra dag
Har haft barnen jätte mycket de senaste veckorna :)
Jag och barnen åkte och hälsade på min mamma och hennes hjärta ett par dagar och det var då jag fattade mitt slutgiltiga beslut och jag trivs med det!
Kommer berätta mer om det när det blir officiellt :)
Nu är det bara det praktiska kvar. Och jag hoppas att det går fort!
Nu har jag fått besked iaf vad jag "lider" av... och det är ganska mycket, tur att det är sånt som man kan bearbeta :)
Det har jag börjat arbeta med och det kan bara bli bättre.
Jag har blivit målmedveten och jag kommer inte ge mig förrän jag har fått vad jag vill ha och göra :)
Visst kommer det bli tufft men i slutändan kommer det bli bra, kanske till och med bättre än bra!
Just det , jag har blivit viljestark :)
Nu finns det inget som kan stoppa mig...
Ha en bra dag
tisdag 4 juni 2013
Usch blä!!
Idag var det jobbigt.. :(
Allt brast för mig... vet att jag inte behöver skämmas men jag gillar inte att gråta bland folk..
Vi pratade om ångest och vad man får för symtom och så kom vi in på kvävningskänslan, om jag kan ta en sjal eller nåt runt halsen, inte för hårt nåt nu asså ... men det klarar jag inte av.. klarar inte att ha nåt som är vid halsen, kan inte ens knappa en jacka på vintertid eller ha polotröja på mig.
Varför?? Jo för jag har vart utsatt för hårda stryptag, där jag var på väg att tuppa av, skulle den inte släppa då skulle jag inte leva idag... o nu 13 år senare sitter det fortfarande kvar..
Jag brukar inte prata om det förflutna men eftersom vi kom in på detta idag så kom det bara ur mig.
Samma sak när jag fick känna på kniven mot min strupe.. Har aldrig tänkt på varför jag inte kan ha nåt som stör mig vid halsen men nu vet jag.
Många säger att att man inte ska tänka på sitt förflutna för man kan inte göra nåt åt det men för att få ett bättre liv måste man bearbeta det för att kunna få ett ....
Jag mår inte så bra just nu... det är för mycket som har kommit fram. Men det är ju så när man ska bearbeta allt, måste må dåligt för att må bättre.. Försöker dock inte tänka negativt för jag vet att jag blir dålig då...
Jag tänker positivt nu, det är mitt största mål... Och när jag gör det mår jag ta mig fan mycket bättre..
Nu blir det soffhäng för min del.. imorgon blir det att träffa vänner :)
Ha en underbar kväll alla <3
Allt brast för mig... vet att jag inte behöver skämmas men jag gillar inte att gråta bland folk..
Vi pratade om ångest och vad man får för symtom och så kom vi in på kvävningskänslan, om jag kan ta en sjal eller nåt runt halsen, inte för hårt nåt nu asså ... men det klarar jag inte av.. klarar inte att ha nåt som är vid halsen, kan inte ens knappa en jacka på vintertid eller ha polotröja på mig.
Varför?? Jo för jag har vart utsatt för hårda stryptag, där jag var på väg att tuppa av, skulle den inte släppa då skulle jag inte leva idag... o nu 13 år senare sitter det fortfarande kvar..
Jag brukar inte prata om det förflutna men eftersom vi kom in på detta idag så kom det bara ur mig.
Samma sak när jag fick känna på kniven mot min strupe.. Har aldrig tänkt på varför jag inte kan ha nåt som stör mig vid halsen men nu vet jag.
Många säger att att man inte ska tänka på sitt förflutna för man kan inte göra nåt åt det men för att få ett bättre liv måste man bearbeta det för att kunna få ett ....
Jag mår inte så bra just nu... det är för mycket som har kommit fram. Men det är ju så när man ska bearbeta allt, måste må dåligt för att må bättre.. Försöker dock inte tänka negativt för jag vet att jag blir dålig då...
Jag tänker positivt nu, det är mitt största mål... Och när jag gör det mår jag ta mig fan mycket bättre..
Nu blir det soffhäng för min del.. imorgon blir det att träffa vänner :)
Ha en underbar kväll alla <3
måndag 3 juni 2013
Måndag eftermiddag ...
Idag startade jag dagen med träning.. känns så gött att ha börjat igen...
Går på bandet i 20 min , ska börja öka successivt för att kroppen ska vänja sig igen, det var ju många månader sen jag höll igång :D
Har även vart på mina barns utvecklings samtal och jag hade inte föväntat mig nåt annat än att de var duktiga i skolan...
Är lite irriterad på det nya betygs systemet bara, mycket tuffare än innan....
Det är tur att det är några år kvar innan de får slutbetyget :)
Nu blir att städa i lägenheten lite för det ser ut som ett bombnedslag ...
Ha en fortsatt bra dag i det fina vädret :)
Går på bandet i 20 min , ska börja öka successivt för att kroppen ska vänja sig igen, det var ju många månader sen jag höll igång :D
Har även vart på mina barns utvecklings samtal och jag hade inte föväntat mig nåt annat än att de var duktiga i skolan...
Är lite irriterad på det nya betygs systemet bara, mycket tuffare än innan....
Det är tur att det är några år kvar innan de får slutbetyget :)
Nu blir att städa i lägenheten lite för det ser ut som ett bombnedslag ...
Ha en fortsatt bra dag i det fina vädret :)
lördag 1 juni 2013
Lördag då
Time för uppdatering :)
Veckan har vart bra, allt går åt rätt håll fortfarande... har fått nya tankar om livet... Kan bero på att jag har tröttnat lite på allt negativt som händer i mitt liv och allt jag måste kämpa för och arbeta med för att få ett bra och normalt liv...
När jag var på samtalet i torsdags så berättade jag för honom hur jag tänker och att jag inte vill ha alla dessa fobier som jag har, som att åka spårvagn. Livet är helt enkelt för kort ... man vet aldrig när det avslutas...
Därför kör jag mitt race nu med all in...
I torsdags bokade jag utvecklingssamtal efter min tid hos psykologen, tänkte jag skulle vara smart med tanke på att jag var tvungen att åka spårvagn och buss dit...
Jag sa till honom att jag skulle kolla om det gick bussar iställe men det fick jag inte sa han :)
Men naturligtvis gjorde jag det iaf men tur i oturen så gick det inga bussar dit... så vi gick till spårvagnshållplatsen och redan där var det jätte många folk och det luktade illa...
Fick ett meddelande från pojken där han sa att han inte kunde komma så jag försökte ringa hans lärare men till ingen nytta.. så det var bara att sätta sig på vagnen o ta det som det kommer..
Det gick super bra hade inga känningar alls, inga negativa tankar alls, kände mig normal..
så idag blir det att ta vagnen in till stan för det händer nåt där inne, på andra långgatan :)
Just det.. jag har kommit igång med träningen.. känns toppen.. :)
Ha en underbar dag alla sköna
Veckan har vart bra, allt går åt rätt håll fortfarande... har fått nya tankar om livet... Kan bero på att jag har tröttnat lite på allt negativt som händer i mitt liv och allt jag måste kämpa för och arbeta med för att få ett bra och normalt liv...
När jag var på samtalet i torsdags så berättade jag för honom hur jag tänker och att jag inte vill ha alla dessa fobier som jag har, som att åka spårvagn. Livet är helt enkelt för kort ... man vet aldrig när det avslutas...
Därför kör jag mitt race nu med all in...
I torsdags bokade jag utvecklingssamtal efter min tid hos psykologen, tänkte jag skulle vara smart med tanke på att jag var tvungen att åka spårvagn och buss dit...
Jag sa till honom att jag skulle kolla om det gick bussar iställe men det fick jag inte sa han :)
Men naturligtvis gjorde jag det iaf men tur i oturen så gick det inga bussar dit... så vi gick till spårvagnshållplatsen och redan där var det jätte många folk och det luktade illa...
Fick ett meddelande från pojken där han sa att han inte kunde komma så jag försökte ringa hans lärare men till ingen nytta.. så det var bara att sätta sig på vagnen o ta det som det kommer..
Det gick super bra hade inga känningar alls, inga negativa tankar alls, kände mig normal..
så idag blir det att ta vagnen in till stan för det händer nåt där inne, på andra långgatan :)
Just det.. jag har kommit igång med träningen.. känns toppen.. :)
Ha en underbar dag alla sköna
måndag 27 maj 2013
oj oj oj
Har inte gjort nåt blogginlägg på över en månad.. va tiden går fort...
Har inte så mycket att skriva om egentligen...
Jag mår bra.. kan inte må bättre just nu, känns som att allt är på rätt väg iaf... Umgänget med barnen funkar bra, har de varannan helg och saknaden efter de när de åker hem igen är ju hemsk.. vill bara gömma mig under täcket och vänta in till nästa gång jag ska träffa de men det funkar ju inte..
Och jag har fått "hemläxa" från psykologen.. den första var ju att jag skulle lära mig själv och min dotter att komma ner i varv, det går väl si sådär :)
Denna gången ska jag exposa mig själv... åka spårvagn.. ;( det går ju inte så där jätte bra men samtalet var ju jätte bra som vi hade.. fick tips om hur jag skulle tänka men än så länge har jag inte haft tid ... det har ju vart helg... med barnen...
men det kommer... nu under veckan.
Har även fått tummen ur röva o ringt en massa samtal ang hur jag ska gå tillväga när det gäller vissa saker och jag har väl ett tufft jobb framför mig...
Nu kommer jag vara upptagen ett tag :)
Har inte så mycket att skriva om egentligen...
Jag mår bra.. kan inte må bättre just nu, känns som att allt är på rätt väg iaf... Umgänget med barnen funkar bra, har de varannan helg och saknaden efter de när de åker hem igen är ju hemsk.. vill bara gömma mig under täcket och vänta in till nästa gång jag ska träffa de men det funkar ju inte..
Och jag har fått "hemläxa" från psykologen.. den första var ju att jag skulle lära mig själv och min dotter att komma ner i varv, det går väl si sådär :)
Denna gången ska jag exposa mig själv... åka spårvagn.. ;( det går ju inte så där jätte bra men samtalet var ju jätte bra som vi hade.. fick tips om hur jag skulle tänka men än så länge har jag inte haft tid ... det har ju vart helg... med barnen...
men det kommer... nu under veckan.
Har även fått tummen ur röva o ringt en massa samtal ang hur jag ska gå tillväga när det gäller vissa saker och jag har väl ett tufft jobb framför mig...
Nu kommer jag vara upptagen ett tag :)
tisdag 23 april 2013
Tisdag kväll
Det har vart underbart väder idag trots att det har blåst kallt.. men det gör inte så mycket för jag är glad...
Jag börjar bli väldigt irriterad på facebook... man gör en massa inställningar för att inte vem som helst ska kunna läsa, stjäla (dela) bilder , tagga en med mera men va fan hjälper det??
Jag får meddelanden där det står att folk som jag inte ens är vän med delar mina bilder och även taggar mig... De som har gjort detta är vän med mina vänner men jag är inte vän med deras vänner
Hänger ni med???
Har precis lärt mig hur man ska göra för att anmäla detta och när jag skulle göra det det nu är det borta.. så jävla typiskt...
Funderar starkt på att stänga ner min sida helt och hållet denna gången, inaktiverade den för nån vecka sen men jag insåg att jag var saknad... :)
Sånt här orkar jag inte med...
Jag börjar bli väldigt irriterad på facebook... man gör en massa inställningar för att inte vem som helst ska kunna läsa, stjäla (dela) bilder , tagga en med mera men va fan hjälper det??
Jag får meddelanden där det står att folk som jag inte ens är vän med delar mina bilder och även taggar mig... De som har gjort detta är vän med mina vänner men jag är inte vän med deras vänner
Hänger ni med???
Har precis lärt mig hur man ska göra för att anmäla detta och när jag skulle göra det det nu är det borta.. så jävla typiskt...
Funderar starkt på att stänga ner min sida helt och hållet denna gången, inaktiverade den för nån vecka sen men jag insåg att jag var saknad... :)
Sånt här orkar jag inte med...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)