torsdag 11 oktober 2012

Tillåt mig skratta

Fy fan säger jag... Hur fan kan man sitta och ljuga för mig, säga att människan aldrig har sagt det när jag har hört det från andra personer som står de nära? Och sen säga till mig att jag ska fråga de? Hallå de är de.. man ställer inte såna frågor, man tar inte upp såna saker över huvud taget med de, inte jag iaf men han gör det tydligen... Suck!! Är dock lite förvirrad just nu. Oavsett hur mycket jag försöker förstå så kommer jag nog aldrig göra det. Funderar över om han verkligen vet vad han säger från gång till gång? Jag tror inte det, det låter inte så för han vänder tydligen kappan efter vinden hela tiden! Sa i alla fall till honom nu saker som jag har velat säga länge... Att jag inte fattar hur man kan ljuga för barnen om deras mamma, säga att hon inte älskar de eller vill träffa de och sa även det att oavsett hur mycket jag hatar personen skulle jag aldrig säga såna saker till barnen om honom! Usch nä nog om detta... Jag tror ju inte att situationen blir bättre men man kanske kan hitta en penicillinkur för barnens skull .... Ha en underbar kväll alla sköna.. tror ju inte att min kväll kommer bli så skön för man kommer ju ingenstans.. suck!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar